Busvädersmys
Faktiskt. När jag gick och lade mig vid tretiden i natt hade det börjat blåsa rejält. Jag låg och lyssnade på blåsten innan jag somnade. Ett tag lät det förfärligt. Dånade liksom. Yngsta katten Elli gick fram till fönstret för att se vad det var som egentligen hände där ute.
I dag har det fortsatt blåsa, fast kanske inte lika mycket som i natt. Och emellanåt har det regnat. Emellanåt präktiga skyfall. Typ syndafloden. Mysfaktor hög. Åtminstone när jag satt inne på ett möte. Jag tittade ut på regnet och tänkte: vad bra att jag är här inne där det inte blåser och regnar, där det är torrt och varmt och jag kan ha laptopen påslagen.
Tänk. Att sitta på ett möte och vara glad för det.
Läs även andra bloggares åsikter om väder, storm, regn, blåst, katter, möten
Stormen som uteblev
Läste på nyheterna i morse att årets första höststorm var på väg. Hade laddat upp över brittiska öarna, nu på väg till Sverige. Beräknades nå Göteborg på kvällen eller natten. Klass 1-varning utfärdad.
Härligt tyckte jag. Jag älskar höststormar. Hög mysfaktor och allt det där.
Och det började lovande. Någon gång efter åtta kom regnet. Stora tunga regndroppar. Och mycket regnade det också. Blåsa hade det ännu inte börjat göra men jag hade gott hopp. Väntade med spänning på fortsättningen.
Men nu verkar det som om stormen kommit av sig. Regnar inte längre. Inte tycks det blåsa heller. Synd. Finns inget som är så trevligt som att gå och lägga sig till ljudet av en präktig storm.
Nåja. Det kommer fler tillfällen. Och jag är säker på att det finns många människor därute som är glada över att stormen uteblev.
Läs även andra bloggares åsikter om göteborg, höst, höststorm, storm, väder, klass 1-varning
Nu också på Twitter
Nu är jag också där. På Twitter. Microbloggarnas microblogg. Påstås det.
Det bästa med Twitter hittills: massa före detta bloggyaner. För ett tag var Bloggy verkligen da shit. Centrum för mitt virtuella liv. Navet kring vilket allt annat kretsade. Och så vidare.
Tills Bloggy självdog. Folket flyttade över till Facebook och Twitter. Sorgligt, men antagligen ofrånkomligt. I den virtuella världen går utvecklingen snabbt. Det som inne i dag är totalute i morgon.
En missräkning med Twitter dock. Nicken NeuroticKitten var upptagen. Så jag döpte om mig. Till NeuroticKittie.
Jag hoppas inte kittie betyder något oanständigt på engelska. Det skulle vara så pinsamt.
Läs även andra bloggares åsikter om sociala medier, mikrobloggar, twitter, bloggy, internet
Flugfritt
En flugkoloni flyttade in i mitt kök. Men inte den där sortens flugor som bzzzz-ar och som jag förknippar med sommaren. Dem brukar mina katter äta upp. Mycket behändigt.
Inte sådana alltså. Utan bananflugor. Pyttesmå flygflän som om man inte vidtar radikala åtgärder snabbt förökar sig. Tyvärr är katterna totalt ointresserade av dem.
När jag nämnde mina objudna gäster för storasyrran frågade hon om jag köpt frukt på sistone. Aha. Det är därför de kallas bananflugor. Och jag köpte faktiskt bananer för ett tag sedan.
Det är det jag alltid har sagt. Frukt är inte nyttigt.
I vilket fall som helst är bananflugorna historia nu. Man kommer långt med en ihoprullad tidning.
Läs även andra bloggares åsikter om bananflugor, flugor, frukt, katter, sommar
Sommarbad i skärgården
Jag har badat. I havet. Och jag har lärt mig flyta.
Normalt tillhör jag dem som inte hoppar i vattnet allt för gärna. Simmar uselt. Några simtag och jag sjunker som en sten. När jag gick i simskola på lågstadiet fuskade jag mig till godkänt på 25 meter. Stötte fötterna i bassängens botten. Simfröknarna måste ha varit blinda.
För den som inte kan simma är havet farligt. Särskilt i Göteborgs skärgård. Få långgrunda sandstränder. I allmänhet frekventerade av barnfamiljer. Gott om klippor med bråddjupt vatten. Och alla jag känner föredrar klipporna. Jag också. Där slipper man ungarna.
Haken med klipporna är att jag ofta inte vågar bada på klipporna. Säga vad man vill om mitt liv men drunkningsdöden är inte ett alternativ.
Men. I förrgår var syrran och jag ute på långpromenad på Styrsö. Klättrade i bergen. Länge. Svettigt. Fick vattnet att framstå som allt mer lockande. Och baddräkterna hade vi ju med oss. Vi började leta efter ett ställe där jag kunde gå i utan att slå ihjäl mig. Företrädesvis utan att drunkna också. Ett ställe med grunt vatten. Och vi hittade ett.
Några minuter senare var vi i vattnet. Härligt. Särskilt när jag upptäckte att jag kan flyta. Om jag ligger alldeles stilla i vattnet. Inte fäktar med armarna i halv panik. Då flyter jag. Fantastiskt.
Snart ska jag bada igen.
Läs även andra bloggares åsikter om sommar, bad, simma, simskola, hav, göteborg, skärgården
Regn
Det regnar. Mycket. Det kommer förmodligen regna hela dagen. Jag behöver inte vattna. Jag kan stanna hemma hela dagen med gott samvete. Yay.
Eller nej. Jag måste handla mat. Åtminstone ost. Annars blir det inte en rolig frukost i morgon. Och jag måste köpa kattsand. Annars kommer inte katterna bli glada i kväll.
Attans.
Läskigt
Jag är tom på ord. Tror aldrig det har hänt tidigare. Jag brukar ha fullt med ord och meningar i huvudet. Formuleringar som beskriver det jag ser och hör och tänker på. Som bara poppar upp. Utan att jag behöver anstränga mig.
Om jag skriver ner dem är en annan sak. Ofta stannar formuleringarna i huvudet. Fastnar aldrig på papper. Eller i hårddisken. Men ändå. De finns där. Har alltid funnits där.
Men inte nu. Det är tomt. Läskigt.
Jag tror Facebook-spelen har gjort mos av min hjärna. Jag borde nog ta en allvarlig funderare över mitt liv.