Försummelse
Det finns en försummelse i mitt liv. Ett dåligt samvete som gnagt ett tag. Det stavas F-Ö-N-S-T-E-R. De är smutsiga. Mycket smutsiga. Jag minns inte när jag tvättade dem senast. Jag vill inte minnas.
Haken är att jag är höjdrädd. Går inte gärna ut på balkonger. Undviker hissar. Får en sugande känsla i magen när jag går över broar.
Fönstertvätt innebär närkontakt med höjder. Åtminstone om man som jag inte bor på bottenvåningen. Och har fönster som inte går att vända ut och in. Som kräver att man lutar sig ut över avgrunden för att tvätta på utsidan. När jag gör det suger det i magen. Jag tänker på hur lätt det är att falla ner. Betänker hur ont det måste göra när jag faller. Eller ja, när jag landar.
Jag vill inte falla. Alltså tvättar jag inte fönstren. Säger till mig själv att jag gör det nästa vecka. Eller nästnästa. Skjuter upp och skjuter upp. Och fönstren blir smutsigare och smutsigare. Snart kommer jag väl inte kunna se genom dem.
Undrar om jag kan få någon annan att tvätta dem? Någon som inte är rädd för höjder.
Fånspelandet är skojigt!
Ok. Det är bara att erkänna faktum. Jag är fast. I Facebookspelträsket. Och jag har kul. Det trodde jag aldrig. Ända sedan jag skaffade ett FB-konto har jag retat mig på att folk spammat FB med deras spelresultat. Inte fattat grejen.
Men så skickade någon mig en invite till FarmVille. Med inviten följde ett gulligt djur. Gulliga djur har jag svårt att motstå. Så jag började spela FarmVille. Och sen YoVille. Tyckte det var urfånigt. Fick dåligt samvete för att jag slösade bort min tid.
Men. För ett par dagar sedan slog det mig. Jag har roligt. Jag älskar att pyssla med min lilla farm i FarmVille. Så och skörda grödor, bygga inhägnader åt djuren, gneta ihop till ett verktygsbod. Nu vill jag expandera. Men först måste jag få fler grannar.
YoVille är inte lika skoj. Går långsammare att få ihop coins att köpa grejer för. Och det irriterar mig att så mycket inte går att köpa om jag inte satsar riktiga IRL-pengar i spelet. Och det vill jag inte. Förstör liksom hela grejen.
Men ändå. Alltså. Jag är fast. Och jag har kul. Får se hur lång tid det tar innan jag tröttnar. Men en sak har jag redan slutat med. Jag spammar inte längre FB med mina spelresultat. En släkting till mig hotade att säga upp FB-vänskapen med mig om jag inte slutade med det. Och vänskap är viktigt. Den vill jag inte riskera. Inget mer spammande alltså.
Nu ska jag iväg till kakfabriken i YoVille. Tjäna lite pengar. Så jag kan köpa en ny säng.
Fånspelande
Senaste dagarna har jag sysslat med något utomordentligt fånigt. Jag har spelat Facebook-spel. FarmVille och YoVille, närmare bestämt. Och fånigt är det för att jag har ju saker jag borde göra. Massa saker. Ännu mer fånigt för att det inte är särskilt roliga spel. Jag börjar redan tröttna.
Det där sistnämnda kan ha att göra med att det är just Facebook-spel. Gratisspel. Inte allt för avancerade. Ganska intelligensbefriade, rent ut sagt. Man får vad man betalar för. Vilket i det här fallet inte är särskilt mycket alls.
Nä, jag borde avveckla. Typ nu. Innan jag slösat bort ångestframkallande mycket tid. Jag börjar med FarmVille. Det är tråkigast. Och jag en usel bonde. Men först ska jag sälja djuren. Jag kan ju inte överge dem. Låta dem svälta ihjäl. Få Djurskyddsinspektionen på mig.
YoVille ska jag spela några kvällar till. Visserligen är jag inte så bra på det heller. Får inte riktigt till det när jag ska samla poäng och pengar. Men ju mer poäng och pengar det blir, ju mer kan spelaren göra med sitt utseende och sin lägenhet. Och jag skulle vilja ha åtminstone en lägenhet med snygga tapeter. För här hemma lär det aldrig bli några.
Och nej, jag ska inte testa MafiaWars. För det verkar faktiskt ganska kul. Och det har jag ju inte tid med.