Väckarklocketristess

Min väckarklocka har stannat. För gott är jag rädd. Att byta batteri hjälper inte. Inte att knacka på den heller. Jag funderar på att kasta den i väggen. Inte för att jag tror att det skulle få klockan att fungera. Men mig skulle det pigga upp.

På min lista över saker som är urtrista att köpa hamnar klockor på andra plats. Efter dammsugarpåsar som intar hedersplatsen. Just före strumpor. Mördande tråkiga att handla. Gör det så sällan jag bara kan.

Finns dock en fördel med klockinköp. Dammsugarpåsar och strumpor betyder spårvagnsresor. Klockor däremot finns på promenadavstånd. Närmaste uraffär ligger ett par kvarter bort. Det kan jag leva med.

Jag måste leva med det. Två dagar i rad har jag vaknat 20 minuter innan jag ska ge mig iväg. Irriterande. Jag tycker inte om att stressa när jag är nyvaken. Vill dricka mitt kaffe i lugn och ro. Inte fnatta runt som en hysterisk höna i jakt på minuterna.

Så i morgon ska jag göra slag i saken. Jag går och köper en väckarklocka. Sen kan jag dricka mitt kaffe i lugn och ro. Förutsatt att jag orkat släpa mig upp när klockan ringt.