Det jag aldrig trodde skulle hända

Jaha ja. Nu har jag fått det bekräftat. Jag är en tant. Något jag i och för sig misstänkt ett tag. Företrädesvis varenda gång jag fått en skymt av mig själv i en spegel. Men nu vet jag.

Jag har köpt broddar.

Inte mitt fel. Jag föll för trycket. En viss äldre dam har tjatat om om att jag ska fixa broddar i närapå två månader. Sedan den första snön kom till Göteborg. Och den kom i slutet av november. Jag vägrade, givetvis. Förklarade att broddar är 65+. Att jag går försiktigt nu när det är halt ute. Att jag inte alls tänker ramla och bryta armen. Och så vidare.

Men gumman gav sig inte. Hon framhärdade envetet. I princip varje gång jag pratade med henne. Och i måndags gav jag upp. Gick (halkade) iväg till apoteket och köpte. Broddar alltså. Svindyra. Skitfula. Men funktionella. Erkände jag motvilligt när jag tog mina första stapplande tant-steg.

Så. Alltså. Tant var det. Hur gick det här till? När fasen blev jag inte-längre-lite-drygt-25?

Enda trösten just nu? Mina systrar. De är många år äldre än mig. De är tanter på riktigt. Hah!

4 thoughts on “Det jag aldrig trodde skulle hända”

  1. Min mamma har också broddar. Hon har kört med det i flera år nu sedan hon ramlade och fick hjärnskakning.

    Men Sound of Music som är så fin, vad har du emot den?

  2. Fifi: Sound of Music är så otroligt gullig. För gullig. Fast jag kanske inte ska uttala mig. Jag har bara sett delar av filmen och det var ett tag sedan.

    Christine: Oh yes! The more the merrier 😀

Comments are closed.