Jag vill av, tack

Det går runt runt i skallen. Jag är överstimulerad. Konferens fredag-lördag, möte tisdag kväll. Människor jag aldrig träffat förut, många människor. Alldeles för många intryck. Intressemotsättningar, åsiktsskillnader, konflikter att lösa.

Varför måste världen väsnas så mycket och röra sig så snabbt? Jag blundar och håller för öronen men det hjälper inte.

STANNAVÄRLDENJAGVILLHOPPAAV!

Det enda normala i mitt liv är familjen. Inte för att något går i normaltakt där heller, men det är i alla fall välbekant. I går hälsade jag och mamma på N och F och deras nyfödda dotter. Dottern är mycket liten och väldigt söt och ägnade mesta tiden åt att sova och äta och några gånger skrek hon. Många fototillfällen.