Aj som fan

Halkade på en isfläck i torsdags, när jag var ute med hunden. Just när jag hade bestämt mig för att jag borde fortsätta gå ut med hund, jag måste ju ändå ut och promenera. Nu vet jag inte längre. Jag har fått nog av vinter och av snö och is. Och det fånigaste av allt är att jag halkade när nästan all snö och is var försvunnen.

Under ett dygn var handen nästan obrukbar. Nu är den bättre, jag kan bre en smörgås och skiva ost och skriva igen. Men jag kan fortfarande inte lyfta en kaffemugg eller borsta tänderna med högerhanden. Att koka pasta eller att diska är inte att tänka på.

Jag hoppas handen läker snabbt. Jag har ledsnat på att vara handikappad. Det är väldigt opraktiskt och dessutom gör det ont.