Hotet från ovan

I går när jag var ute med hunden fick vi oväntad närkontakt med ett par trutar/måsar/nån-slags-måsfåglar. De störtdök mot oss gång på gång. Eller för att vara riktigt exakt: de störtdök mot hunden. Tredje eller fjärde gången började det kännas läskigt.

De måste haft ungar i närheten. De måste ha trott att vovve var ett hot mot ungarna. Vovve fattade inte piken, men det gjorde jag. Jag kopplade henne och retirerade, bort från fåglarna.

Helt orelaterad, oskyldig måsfågel.
Helt orelaterad, oskyldig måsfågel.

Under dagens promenad ägnade jag en god del av tiden åt att kolla upp i skyn efter potentiella störtbombare. Men det enda jag såg var en miljon lågtflygande svalor och de var inte intresserade av vare sig mig eller hunden.

Det där med hund som hot var för övrigt inte ett feltänk av fåglarna. I måndags jagade hon upp en svart katt i ett träd. För några veckor sen satte hon efter ett rådjur. Hon har ju sina instinkter.

2 thoughts on “Hotet från ovan”

Comments are closed.