Gentrifiering #blogg100 Dag 44/100

Två kvällar i rad har jag varit på möten som handlat om gentrifiering. I går anordnade en lokal hyresgästförening en debatt. I dag arrangerade Hyresgästföreningen Afternoon Tea med föredrag. I kväll fick deltagarna också lyssna på boende från kvarteret Vita Björn i Majorna. Värden Wallenstam ska renovera och de boende är oroliga för hyreshöjningar och att alla inte ska ha råd att bo kvar.

Bägge kvällarna var mycket givande.

Gentrifiering innebär att människor med lägre inkomster trängs ut från ett bostadsområde för att de inte har råd att bo kvar. De ökande boendekostnaderna beror i sin tur på att området har blivit attraktivt för människor med högre inkomster. Renovering och omvandling till bostadsrätter leder ofta till att de med lägre inkomster tvingas flytta. Befolkningen byts ut – området gentrifieras.

En del anser att gentrifiering är nödvändigt och positivt. Det gör inte jag. Jag tycker att idealet är att människor med olika inkomster bor i samma område, gärna på samma gata och samma trappuppgång. Så var det när jag växte upp i Linnéstaden på 1970-talet och 1980-talet. Så är det inte längre – Linnéstaden är den mest gentrifierade stadsdelen i Göteborg. Orsaken är upprustning, nybyggnation av lägenheter med höga boendekostnader och omvandling av hyresrätter till bostadsrätter.

Idealet är att fastigheter och bostadsområden rustas upp utan att låginkomsttagare trängs undan. Och att omvandlingen stoppas. Det är inte fel med bostadsrätter men det är framför allt hyresrätter som behövs – hyresrätter för alla plånböcker.

Jag är sugen på mer kunskap om det här.

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *