Ingenting och massor
Det senaste dryga dygnet har varit full av aktivitet. Mest beroende på att jag suger på planering. Jag hade massor att göra redan i början av förra veckan. En del fick jag fixat under veckan. Resten sköt jag upp till helgen.
Sen ägnade jag större delen av helgen åt att göra ingenting, ingenting och sen lite mer ingenting. Först i söndags eftermiddag tog jag mig samman och tog itu med det mest akuta.
Ett dygn senare, sent på måndagskvällen kunde jag konstatera att resultatet blev blandat. Vissa saker bör inte stressas igenom. Vissa saker får jag nog göra om. Yay.
På måndagskvällen var det dessutom öppet hus i lokalen. Jag tror inte att jag tillförde särskilt mycket men det kan hända att jag lärde mig ett och annat. Men jag gillar verkligen grejen med Öppet hus. Att intresserade kan komma till oss, prata och ställa frågor.
Men. Jag bara måste bli bättre på att planera och på att göra saker med en gång och inte skjuta upp allt till sista minuten.
Och så vill jag lära mig gå på vattnet. När jag ändå är igång, liksom. Med att åstadkomma mirakel alltså.
Rastlöst
En vecka eller nåt med snö och is och jag börjar bli rastlös. Snö och is är halt och jag är rädd för att ramla. Mitt balanssinne är det inget fel på men motoriken i övrigt är rätt kass. Jag har inte riktigt kontroll över min kropp. Koordinationen av de olika delarna funkar inte. Får jag syn på något när jag går och jag vänder på huvudet för att titta närmare på det tar jag felsteg och svajar till. Det är irriterande även i vanliga fall och nu när gatorna är täckta av is suger det totalt.
Så jag avstår från långpromenaderna och väntar på tö. Det måste ju börja töa nån gång.
Vad gäller föreningslivet så är det högsäsong och jag har haft en del att göra. En del har varit intressant och kul, annat sänkte mitt humör alldeles. I går blev jag först jätteglad över ett positivt besked och sedan blev jag totalt jävla förbannad när jag fick skäll för att någon annan gjort fel. Föreningslivet är med andra ord som vilket arbetsliv som helst.
Nu har jag en hel del jobb framför datorn som väntar. Jag ska börja med att renskriva ett protokoll jag borde tagit itu för en vecka sen. När jag orkar släpa fram laptopen. Jag kanske orkar i morgon på morgonen.
Och så är det över sex veckor utan cigaretter.
Min dag
Först vaknade jag klockan två på eftermiddagen, vilket ju var lite oväntat. Visserligen låg jag och läste länge innan jag somnade i natt men inte SÅ länge.
Sen, när jag druckit kaffe och spelat lite datorspel och gjort mig i ordning, åkte jag ner till regionkontoret för att hämta lite papper som skulle upp i skylten. Och eftersom jag har börjat ett nytt, rökfritt, hälsosamt liv och eftersom jag hade gott om tid, så gick jag hem. Noterade att jag inte dog av att traska Stigbergsliden upp i marschtakt. Min kondis kanske inte är så usel trots allt.
Sen, när jag kommit hem, spelade jag lite mer spel och ringde en viss äldre släkting för att kolla hur hon mådde och sen packade jag ihop föreningsdator och annat smått och gott och gick iväg till föreningslokalen, med en avstickare emellan för apoteket där jag köpte nikotinplåster.
Sen var det möte i hm 2 timmar och 40 minuter och jag agerade sekreterare.
Sen, när mötet var slut och allt var undanplockat och de andra hade gått, satte jag upp anslagen i skylten. Fatta hur svårt det är att sätta upp anslag så att de sitter rakt.
Sen packade jag ihop alla mina prylar inklusive datorn, släckte och låste och gick till närbutiken och köpte mjölk.
Sen gick jag hem och gav katterna mat och gjorde kaffe till mig och så satte jag mig framför datorn och dog en smula. Och sen när jag dött färdigt gjorde jag några ost- och skinkmackor och åt dem och Elli trampade runt i mitt knä i förhoppningen att jag skulle tappa en av smörgåsarna. Och nu ska jag se Mildred Pierce.
Det var vad jag ägnade den här måndagen åt, på ett ungefär.
Nyskyltat och så lite ångest på det
I dag fixade vi skylten i föreningslokalen. Det vill säga julskyltningen plockades ner redan förra helgen. I dag satte vi upp nytt. Temat är fest. Det ser riktigt bra ut. Nu ska bara budskapet som ska in, i form av ett gäng skyltar med olika texter.
Det är jag som ska göra skyltarna.
Och. Bara tanken på att plocka fram laptopen och slå på den och starta programmet och börja skriva (texter som redan är färdigformulerade, jag behöver inte ens tänka ut något) får mig att vilja kräkas.
Jag fattar det inte. Jag borde må bra. Senaste veckorna har jag mest slappat. Jag har spelat datorspel och läst och kollat på tv-serier och film och opera och promenerat en del och skrivit lite och sovit och sovit och sovit. Jag borde må fantastiskt. Men nej nej. Eller snarare: jag mådde bra tills i dag när vi höll på med skylten och jag fattade att julledigheten är över på riktigt och att jag måste börja prestera.
Herreminjesus. Jag får lägga ner föreningslivet. Eller åtminstone dra ner på engagemanget väldigt väldigt mycket.
Och så: I morgon är det 5 veckor sedan jag slutade röka. Jag är röksugen emellanåt men inte alls så mycket som i början. Framför allt tänker jag inte på cigaretter hela tiden. Röksuget dyker mest upp på kvällarna men oftast är jag mer sugen på glass och godis än på cigaretter.
Storm och så slut på ledigheten
Jag borde egentligen åka ner till Järntorget och göra några inköp för föreningen men det stormar. Det är tredje gången på en månad och egentligen tycker jag det är spännande. Jag tycker om oväder. Men jag vill helst inte gå ut i det, inte när det är som värst. Bättre stanna hemma framför datorn och dricka kaffe.
Kaffe har det blivit mycket av på sistone. Sen jag slutade röka har konsumtionen gått upp en del. Däremot äter jag inte mer och det förvånar mig. Jag borde vara hungrigare.
För övrigt är min julledighet över. Jag trodde nog att den skulle vara över nyårshelgen men igår tog ledighet slut. Jag måste ta itu med min Att göra-lista typ nu och massor på den borde jag ha tagit itu med i går.
Stressigt värre
Om någon undrar vad jag sysslar med så är jag i full gång med föreningsarbetet. Säsongen har startat på allvar med diverse möten och konferenser och massa uppgifter att lösa. Det senaste jag gjorde var att göra massa anslag i InDesign och med en annan tjej fixa skylten i föreningslokalen (hon stod för tänkandet, jag för anslagen). Delar av skylten. Vi har fortfarande ett (gigantiskt) fönster kvar. Jag måste ordna mer anslag. Dessutom är jag inte nöjd med hur anslagen jag gjorde senast blev i tryck. Jag vill putsa på dem.
Lägg därtill en ny nästan oanvänd laptop som fått spunk och som jag måste fixa, en happening i Majorna där jag är med på ett (alldeles för stort) hörn och bokmässan om två veckor. September 2011 kommer gå till historien som månaden från Helvetet. Ror jag i land med allt det här blir jag förvånad.
Och på allt det försöker jag sluta röka. Det kommer jag nog inte ro i land med.