Bela 19 år #blogg100 Dag 75/100

I dag fyller Bela 19 år. Tänk att min lille kille har varit hos mig i 19 år.

bela 2015-05-16_02Helt i enlighet med traditionen vägrade han samarbeta när jag skulle ta födelsedagsfoto. Svårigheten ligger i att få honom att a) vända ansiktet mot kameran eller åtminstone i profil b) hålla sig stilla tillräckligt länge för att fastna på bild.

Smällare #blogg100 Dag 34/100

Någon/några kör hårt med påsksmällarna här utanför. Jag är inte odelat förtjust. Översättning: jag hatar det. Jag tycker smällare och fyrverkerier låter otäckt. Men naturligtvis, jag vet att det går över. Det är värre för alla hundar och katter. De som försökt förklara för en skräckslagen katt att helvetesdundrandet slutar snart och att det i vilket fall som helst inte är farligt, det bara låter farligt – de vet vad jag menar.

Jag trodde att smällare var förbjudna. Smällare kanske är förbjudna, och människorna som leker krig därute gillar att vara lite olagliga, i lagom dos så där. För min del får de gärna övergå till att snatta smågodis eller nåt annat som inte låter så förbannat.

Men om jag ska vara ärlig: det har blivit mycket mindre smällande runt nyår och påsk jämfört när jag var barn och tonåring på 1970- och 1980-talen. Då höll det på i dagar och veckor. Det tål att upprepas, allt var inte bättre förr. Faktiskt är det massa saker som inte var bättre förr.

Nu låter det som inledningen till en fullskalig invasion. Det här kan bli en lång natt.

Förälskad. #blogg100 Dag 33/100

Jag är förälskad i våren.

tussilago-001 Samma sak varje år, vid den här tiden. Bästa tiden. Underbart att promenera just nu.

I övrigt har jag ägnat dagen åt att läsa, sova och svära åt GIMP. Jag måste läsa den där förbannade manualen. Men den är på engelska och jag blir alltid rastlös och ofokuserad när jag läser på engelska. Att jag läser på en skärm underlättar inte.

Pelargoner: check #blogg100 Dag 22/100.

Äntligen har jag klippt ner pelargonerna. Det bör göras i slutet av februari och senaste veckan har jag haft en gnutta dåligt samvete. Ett år klippte jag inte ner dem förrän i april och de blommade inte på hela sommaren.

Men nu så: pelargoner nedklippta, sticklingar tagna, köket är fullt av pelargonrester. Nu ska de få hämta sig från chocken och om en vecka planterar jag om (de som överlevt chocken).

De flesta överlever antagligen. Det är bara de tåligaste pelargonerna som klarar sig i det här hushållet till att börja med. Jag är trots allt kvinnan som fick en kaktus att dö av törst.

Det går bra nu

Jag älskar när saker och ting utvecklas precis som jag vill, utan att jag behöver lyfta ett finger. Jag beordrades ligga lågt, jag låg lågt. Jag var själva definitionen av ligga-lågt. Tre möten utan att jag sade ett pip. Och det jag hoppades skulle ske, det skedde.

IMG_4192-004Och så en annan bra sak: våren är på väg. Snödropparna i syrrans trädgård blommar.

Gott nytt bla bla

Yes! Vi klarade oss till år 2015. Gammelkatten också. Han inledde det nya året med att jaga Elli över halva lägenheten. Det impar att han kan springa fortfarande. Det impar att han är fortfarande.

Jag har inlett vårt nya fina år åt att göra just ingenting. Och att umgås med katter. Inte bara de som bor hos mig. Jag passar en grannkatt.

Hos mig är det återigen bara två. I lördags morse ringde matten till vår gäst. Och det var rätt matte, som hämtade den lilla katten. Till Ellis stora glädje. Om andra honkatter tycker hon inte.

Höst igen

Nu känns det verkligen höst. Jag trivs för jag gillar hösten. Men det kändes ändå bra att få veta att den meteorologiska hösten brukar anlända till Göteborg runt den 6 oktober. I måndags alltså. Sommaren är en månad längre än jag trodde och det är som att få en present när en allra minst väntade sig det.

IMG_5310-001
Uppåt landet har hösten kommit ännu längre. Som på Lidingö ovan. Jag skulle egentligen vilja bo i Stockholm ett tag. Fast det här med att sommaren är kortare där får mig att tveka.