Det jag aldrig trodde skulle hända

Jaha ja. Nu har jag fått det bekräftat. Jag är en tant. Något jag i och för sig misstänkt ett tag. Företrädesvis varenda gång jag fått en skymt av mig själv i en spegel. Men nu vet jag.

Jag har köpt broddar.

Inte mitt fel. Jag föll för trycket. En viss äldre dam har tjatat om om att jag ska fixa broddar i närapå två månader. Sedan den första snön kom till Göteborg. Och den kom i slutet av november. Jag vägrade, givetvis. Förklarade att broddar är 65+. Att jag går försiktigt nu när det är halt ute. Att jag inte alls tänker ramla och bryta armen. Och så vidare.

Men gumman gav sig inte. Hon framhärdade envetet. I princip varje gång jag pratade med henne. Och i måndags gav jag upp. Gick (halkade) iväg till apoteket och köpte. Broddar alltså. Svindyra. Skitfula. Men funktionella. Erkände jag motvilligt när jag tog mina första stapplande tant-steg.

Så. Alltså. Tant var det. Hur gick det här till? När fasen blev jag inte-längre-lite-drygt-25?

Enda trösten just nu? Mina systrar. De är många år äldre än mig. De är tanter på riktigt. Hah!

Temperaturchock

Däckade strax efter tio i går kväll. Blev plötsligt så där otroligt sömnig. Släpade mig till sängen, somnade genast och sov till sju.

Hade kunnat tro att jag skulle vakna pigg och glad och redo att möta världen. I stället hade jag en ångest som skulle fått Kirkegaard att hicka till. Högst existensiell. Av typen jag-överlever-inte-den-här-dagen.

Normalt är ångest en irritationsfaktor som slår till ibland, förpestar mitt liv några dagar och sedan försvinner *poof* utan att lämna några spår efter sig. I dag var den av grövre kaliber. Klättra-på-väggar-kalibern.

För att trösta mig gick jag ut för att köpa ett par cigaretter. Och fick en temperaturchock. Frysgrader ute. Och jag har inte vant mig vid vintern ännu. Jäklar vad jag frös.

Elaka ångesten fick också en temperaturchock. Smet genast iväg till något mörkt utrymme i mitt inre. Nu sitter den där och huttrar och tjurar, reducerad till ett irritationsfaktor.

Se där. Kyla som ångestdämpare. Den var ny.

Mycket uppiggande.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Lycklig

Jag är lycklig. Jag vädrar höst i luften. Ser den i trädens skiftningar.

Missförstå mig inte. Jag tycker väldigt mycket om sommaren. Men hösten älskar jag.

Jag vet. Efter hösten kommer vintern. Den är jag inte vän med. I januari, när jag klafsar omkring i snömodden med blöta fötter, kommer jag tycka att det är så lagom mysigt.

Men. Det här. Nu. Och några veckor framåt. Jag älskar det.

Läs även andra bloggares åsikter om , , det.

Busvädersmys

Faktiskt. När jag gick och lade mig vid tretiden i natt hade det börjat blåsa rejält. Jag låg och lyssnade på blåsten innan jag somnade. Ett tag lät det förfärligt. Dånade liksom. Yngsta katten Elli gick fram till fönstret för att se vad det var som egentligen hände där ute.

I dag har det fortsatt blåsa, fast kanske inte lika mycket som i natt. Och emellanåt har det regnat. Emellanåt präktiga skyfall. Typ syndafloden. Mysfaktor hög. Åtminstone när jag satt inne på ett möte. Jag tittade ut på regnet och tänkte: vad bra att jag är här inne där det inte blåser och regnar, där det är torrt och varmt och jag kan ha laptopen påslagen.

Tänk. Att sitta på ett möte och vara glad för det.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Stormen som uteblev

Läste på nyheterna i morse att årets första höststorm var på väg. Hade laddat upp över brittiska öarna, nu på väg till Sverige. Beräknades nå Göteborg på kvällen eller natten. Klass 1-varning utfärdad.

Härligt tyckte jag. Jag älskar höststormar. Hög mysfaktor och allt det där.

Och det började lovande. Någon gång efter åtta kom regnet. Stora tunga regndroppar. Och mycket regnade det också. Blåsa hade det ännu inte börjat göra men jag hade gott hopp. Väntade med spänning på fortsättningen.

Men nu verkar det som om stormen kommit av sig. Regnar inte längre. Inte tycks det blåsa heller. Synd. Finns inget som är så trevligt som att gå och lägga sig till ljudet av en präktig storm.

Nåja. Det kommer fler tillfällen. Och jag är säker på att det finns många människor därute som är glada över att stormen uteblev.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Varmt, varmt, varmt

I dag kom värmen. Eller nej. Varmt var det redan i går eftermiddag. Varmt och fuktigt. Men molnigt. I dag sken solen. Det blev väldigt varmt. Fick mig att längta till trädgården på Styrsö. Någonstans i skuggan i trädgården på Styrsö. Underbara tanke.

Varma eftermiddagar är mitt vardagsrum inte en hit. Tyvärr är det där datorn står. Den stationära datorn. Men numera är jag begåvad med laptop. Kan ta med mig internet ut på gården. Underbara tanke.

Fast i dag blev det inget med den saken. Upp tidigt för ett par timmars flit framför datorn. Därpå ett två-och-en-halv-timmes-möte på eftermiddagen. En stunds vila när jag kom hem. Sen var jag tvungen att gå och storhandla. Tomt i kylskåp och skafferi. Disk efter det. En sen middag och en dos True Blood på  SVT Play. Och så en timme arbetande framför datorn. Och sedär! klockan var midnatt.

Så tillbringade jag den första riktigt varma dagen i år.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Regn och maskrosvin

Gick ut i regnet med hundarna i går. Utan paraply. Kollade inte vädret innan jag gick hemifrån och när jag väl stod ute på gatan och såg syndafloden hade jag inte lust att knalla upp för trapporna igen.

Inte för att det spelade någon roll. Jag tycker om regn. Får mig att tänka på varm choklad och ostsmörgåsar i tv-soffan medan regnet slår mot fönsterrutorna.

Hundarna däremot var så lagom roade. Fattar inte det där med varm choklad och ostsmörgåsar och regnsmatter. De traskade surt omkring i regnet, nosade håglöst runt och väntade på att vi skulle gå hem.

Jag kollade in våren. Blommor och gröna blad, ni vet. Noterade att maskrosorna såg märkligt tufsiga ut i regnet.

När jag ser maskrosor tänker jag på min barndom. Hur de vuxna gick ut på skansberget för att plocka maskrosor. För att göra maskrosvin. Vilket inte var särskilt lagligt. Att göra vin alltså. Att plocka maskrosor var helt i sin ordning. Vi barn ombads att inte tala om för någon vad maskrosorna skulle användas till.

Som om det hade spelat någon roll. Hur många över låt oss säga 12 år bär hem enorma mängder ogräs för skojs skull? För att pryda köksbordet? Vem som helst med lite vett i skallen borde ha begripit att något fuffens var i görningen.

Jag ser aldrig någon plocka maskrosor till maskrosvin i dag. Var det en typisk 70-talsgrej?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Hunderi

Det fina vårvädret fortsätter. Jag hyllar det med att gå ut med ett par hundar mitt på dagen. Eller ja. Ut med hundarna hade jag gått även om det haglat. Men den här veckan kan jag tillbe våren under hundpromenaderna.

Det är grannens hundar. En vuxen hund och en valp. Små lurviga varelser. Jag har en katt som är större. Fast den katten är i och för sig jättelik. Och oerhört fientligt inställd till hundar. Jag kan inte ta vovvarna hem till mig. Constantine skulle få ett nervsammanbrott. Av ilska och rädsla.

Veckans tillbedjan av våren får ske utan kameran. Valpen är studsig. Och har en tendens att skälla. Jag har fullt upp med henne. Inte en chans att fotografera. Men det kanske ändrar sig. Valpen har blivit lugnare. Åtminstone vad gäller skällandet. Hon vrålskäller inte längre när hon ser en människa eller hund. Eller barnvagn – av någon anledning är hon rädd för barnvagnar. Men hon skäller inte på dem längre. Det reserverar hon för stora hundar.

Sedan januari har jag gått ut med hundarna. Fyra dagar i veckan. Korta promenaderna, en halvtimme är idealet. En lagom dos dagsljus för mig.

Vårröj

Fantastiskt vårväder den här helgen. Jag har fixat på min odlingslott. Och på odlarnas gemensamma område. För första gången i år. Jag borde ha startat för ett par veckor sedan men det blev inte av. Spelade väl datorspel. Och ägnade mig åt föreningslivet. Februari och mars är intensiva månader i föreningsavseende.

I vilket fall som helst. När en granne ringde på i fredags eftermiddags och pratade odlingslotter insåg jag att det var dags att sätta fart. På kvällen gick jag ut och till odlingslotterna och började röja. Tog bort vissna växter och döda löv. Mängden av döda löv var imponerande. Och synen av det spirande livet under löven uppiggande. Krokusar och andra vårblommor. Perenner. Och ett par nyckelpigor.

Råkade bryta några krokusar under lövröjningen. Insåg att jag borde ha tagit bort löven för några veckor sedan. Innan krokusarna fick blommor. Så nu vet jag det till nästa gång. Krokusar är ömtåliga. Lättbrutna.

I fredags hjälpte en granne mig med lövröjningen. Och i går när jag kom ut till odlingslotterna såg jag att någon hade tagit krafttag i en av rabatterna.

Nu måste vi köpa jord och gödsel. Och en kratta och ett par trådkomposter. Det fanns tre trådkomposter vid odlingslotterna men två av dem stals i höstas.

Önskar att jag hade haft kameran med mig i fredags. Jag hade sällskap en del av tiden. Ett rådjur. Det finns gott om rådjur i den här delen av Majorna. Och eftersom de lever så nära människor är de inte särskilt skygga. Det här rådjuret stod en bit bort och brydde sig inte nämnvärt om vad jag sysslade med. Snacka om fotoläge.