Sånt jag hittar bland smutstvätten #blogg100 Dag 99/100

Jag har tvättat en jättetvätt, inklusive en hög trasor som legat som ett dåligt samvete i en papperspåse i evighet. Spindeln som bodde i papperspåsen blev inte glad när jag beslöt mig för att ta tag i saken. Syrran säger att spindlarna är en hint om att jag borde städa oftare. Jag säger: Anticimex.

Nej, det säger jag inte. Jag vet att spindlar är nyttiga. Men jag vill att de ska vara nyttiga någonstans som inte är min lägenhet. Jag hoppas spindeln i papperspåsen fattar hinten och drar. Det är sommar ute (äntligen). Hen kan bo där.

Oväntat #blogg100 Dag 90/100

Jag fick en utskällning i dag, från ett håll jag absolut inte väntat mig. Jag upprepar vad jag sagt tidigare: jag fattar inte människor. Det är därför jag föredrar katter. Jag fattar inte dem heller men det gör inget, de är katter. Det är inte meningen att jag ska fatta dem.

I vilket fall som helst känns det skedda som en hint om att det är dags att gå vidare. Det finns andra som kan göra det som jag gör nu.

Å så spelhelg #blogg100 Dag 82/100

Spelhelg ute på Styrsö. Jag åkte ut i fredags kväll. Ska jag åka på lördagen måste jag gå upp tidigt eftersom vi kör regelgenomgång för Twilight Imperium kl 10 och så kul är det inte att gå upp tidigt.

Själva spelandet började efter lunch. Syrran, systersöner, brorson, brorsdotter, brorsdotterns fiancé. Vi spelade 10-11 timmar, med korta raster. Jag vann inte precis men jag kom inte sist heller. Militärt gick det först hyfsat – jag fick bygga upp mina styrkor i lugn och ro och samla victory points. Sedan började närmaste grannen intressera sig för mina planeter och började decimera mina stackars styrkor i snabb takt. Mot slutet fick jag inrikta mig på att samla victory points och i övrigt göra mig så osynlig som möjligt. Hade spelet fortsatt ett par rundor hade jag mosats fullständigt. Då känns det rätt sjyst att någon vinner och stoppar massakern.

spelhelg maj 2015_01Jag hann med ett spel till, N lärde mig spela Puerto Rico på fredagen. Kul spel, lätt att lära sig och absolut inte PK (man är kolonisatör som ska anlägga plantage och skeppa iväg varor). Med två spelare tar det kanske en timme att spela, bra tidsfördriv.

Eftersom jag ägnade mig åt spel  hela lördagen blev det inget bloggat. Så nu ligger jag tre dagar efter i utmaningen Blogg100.

Dagens deal #blogg100 Dag 63/100

Syrran var hemma hos mig i dag för att hämta ett bord jag fått av en sjyst granne. Hon kollade runt lite grann och konstaterade det uppenbara: jag borde städa.

Om min syrra talar om för mig att jag borde städa är läget akut. Hon är inte typen som tjatar om småsaker. Så vi slöt en deal. Hon ger mig i uppdrag att städa ett visst rum inom en viss tid. När den tiden har gått kommer hon på besök så jag kan visa upp mitt fina röjda och organiserade och rena rum.

Det där med inspektionsbesök är helt nödvändigt. Annars kommer jag göra som jag alltid gör – säga att jag ska städa och sedan glömma det. Jag ser normalt inte att jag behöver städa och om jag mot förmodan skulle se det tänker jag att jag ska göra det i morgon och i morgon har jag något annat i huvudet och har glömt allt om att städa. Det är grejen med att vara jag. Jag är så upptagen med att hantera vardagen och världen att jag inte ser röran och städning är något som hamnar långt långt bak i min prioriteringslista. Men nu ska det bli ändring av.

Rådjuren på Styrsö #blogg100 Dag 32/100

Intressant info om rådjuren på Styrsö: de är inplanterade. Någon smartskalle tyckte att det skulle vara kul att jaga Bambi på ön.

Styrsö är en ö i Göteborgs södra skärgård. Tämligen karg. De flesta träd höggs ner under 1700-talet eller så och återväxten har varit klen. Det finns skog men inte mycket. Hungriga rådjur måste leta mat i trädgårdarna. Men så här års finns det inte mycket krubb i trädgårdarna heller och bambi får ta det som finns. Syrran berättade surt att de tuggat i sig nästan alla hennes krokusar (hon hade massor). Krokus tillhör egentligen inte rådjurens favoriter men är en hungrig så är en.

Överlevde massakern
Överlevde massakern

Jag sa till syrran att vi i höst ska plantera massa narcisser och annat oätligt. Och så tänker jag att vi ska plantera massa billiga krokusar också, så rådjuren inte behöver svälta. Fast det har jag inte sagt till syrran ännu.

Tolkien eller Martin? – Dag 2/100

Jag var på middag i helgen hos vänner. Vi åt gott och pratade om allt möjligt och vi hade väldigt trevligt. En sak vi pratade om var fantasy. Bästa kompisen och jag gillar båda fantasy, episk fantasy.

Men.

Kompisen älskar J. R. R. Tolkien. Jag anser att Tolkien är en kvinnohatande stofil som romantiserar krig och manliga män. Jag älskar att påpeka att Jackson när han skapade filmerna var tvungen att hitta på kvinnliga karaktärer för att inte den manliga dominansen skulle bli total.

Däremot älskar jag George R. R. Martin. Han skildrar krig som det verkligen är, smetigt och blodigt och otäckt och inte alls romantiskt. Han har inga idiotiska idéer om manliga ideal och ridderliga dygder. Martin hämtade inspirationen till sina böcker från Rosornas krig i England på 1400-talet och det var ju ingen trevlig historia.

Och Martin har inga problem med kvinnor. Påtagligt många av de framträdande karaktärerna i hans böcker är flickor och kvinnor. Väna jungfrur, beväpnade jungfrur, intriganta drottningar, blodtörstiga vildingar.

Om tv-serien Game of Thrones tycker kompisens inte. Hennes dotter har nyligen börjat kolla på den och det verkar som kompisen också kastat ett getöga eller två. Hon har i alla fall kollat tillräckligt mycket för att dra slutsatsen att serien är sjukt dålig, bara sex och våld och dessutom ser tjejerna ut som bimbos. Jag höll inte med. Jo, jag höll med om att det är mycket sex och våld och jag sa att våldet är bra. Våldet är realistiskt och så vidare och så drog jag en rant om Rosornas krig.

Mycket längre än så kom vi inte. Men det finns en lärdom att dra av diskussionen och det är att episk fantasy är en förvånansvärt bred genre. Här finns något för alla, förutsatt att en accepterar drakar och andra övernaturligheter.