Regn regn regn

Vädret har hakat upp sig. Det är endera regn, kommer-snart-att-börja-regna eller har-just-regnat.Precis som i somras alltså. Bortsett från att det är kallare. Och att träden skiftar färg.

Skiftar färg ja. Naturen är vacker nu. Egentligen borde jag ge mig ut i skogen och orientera. Men jag vill ju inte drunkna. Dessutom tror jag inte jag har några skor som är vattentäta.

Ju mer jag tänker på det desto mer övertygad blir jag om att växthuseffekten är en riktigt dålig idé för Göteborg.

Hamla träd

Tillbringade helgen ute på ön. Syrran och jag var riktigt nyttiga. Nyttiga som i fixade undan en del arbete.

På lördagen hamlade syrran almen. Mitt jobb var att ta till vara på de största grenarna, befria dem från löv och kvistar så att de kan användas som blomsterpinnar och liknande. Och när almen var hamlad och grenarna omhändertagna finfördelade vi resterna och dumpade i komposten.

På söndagen släpade vi en gammal tv till återvinningsstationen, med hjälp av en rullkärra. Det tar 45 minuter att gå till återvinningsstationen men det var fint promenadväder och halvvägs dit snubblade vi över en loppis. Syrran köpte duplolego (till barnbarnet) och överkast. Jag köpte en bok, Mullvaden av John le Carré, nyutgåvan med Gary Oldman från Tinker tailor soldier spy på omslaget.

Återvinningsstationen var av den där sorten som jag skulle vilja ha i Majorna. Finns behållare för allt möjligt, inklusive hemelektronik. Och asbest. Asbest ska lämnas invirad i plast, upplyste en skylt. Det låter ju vettigt.

När vi dumpat tv:n gick vi hem med våra loppisfynd. Och sen drack vi kaffe och åt glass. Vi åt glass på lördagen också. Fast då käkade vi middag först. Pyttipanna är bästa slappematen när en hamlat en alm.

Megaloppis

Min nya väska

I söndags var det Megaloppis i Majorna, Kungsladugård, Majorna. Officiellt började den 11 men jag har säkra källor på att en del försäljare började ställa i ordning åtminstone ett par timmar tidigare.

Själv hakade jag på storasyrran halv tolv vid 7-Eleven, som avtalat. Sen blev det shopping, shopping, shopping. Jag letade mest kläder men fick också tag på en väska och nya gardiner. Syrran hade hade större bredd i shoppandet. Kläder, trasmattor, böcker, en hiskeligt stor metallställning för klängväxter. Böckerna räknar jag med att få låna i sommar. Vi brukar byta böcker.

Två gånger gick vi  hem till syrran för att lasta av prylar och dricka vatten. Höll oss mest runt Mariaplan och Plaskis men sista timmen gick vi till Allmänna Vägen och Stigbergstorget.

Mina nya gardiner

 

Stämningen var fantastisk. Vädret perfekt. Sol, runt 20 grader. Förra året regnade det.

Priserna mestadels mycket låga. Jag handlade för ungefär 300 spänn. För det fick jag Så. Enormt. Mycket. Kläder. Det mesta som i nyskick eller nästan-nyskick. Och klimatsmart.

Efter Stigbergstorget gick vi till pizzerian på Jaegerdorffsplatsen och köpte pizza. Hem till syrran för att äta och plocka åt mig alla mina saker. Hemma nån gång före 18, om jag inte minns fel.

 

Datorer och kärnkraftverksnoja

Verkar som jag till slut fått ordning på Datorn från Helvetet. Den funkar som den ska. Fantastiskt.

Jag vågar inte riktigt tro på det. Jag väntar fortfarande på att datorn ska få en härdsmälta.

Vilket var en högst olämplig liknelse att ta till. Med tanke på vad som just nu pågår i Japan. Dumma, elaka mig.

Ganska intressant, ändå. Nyhetsrapporteringen senaste dygnet har väckt min självbevarelsedrift till liv. Jag är för närvarande plågsamt medveten om att jag bor 6 mil från ett kärnkraftverk. Normalt brukar jag förtränga det. Men nu går det inte. Varenda gång jag kollar nyheterna blir jag påmind.

Kunde inte staten placerat de där förbannade reaktorerna någon annanstans? Så långt bort från Göteborg som möjligt? Nånstans där ingen bor?

Jag ska sluta läsa nyheter. Nyhetsrapportering är inte bra för mig.

Megaloppis i Majorna

Har haft en sällsynt hektisk period. Möten, odling, utflykt och så den stora finalen – Megaloppis i Majorna, anordnad av Ekologisk stadsdel Majorna.

Megaloppisen var igår. Under några timmar förvandlades Majorna till en jättelik loppmarknad. Hundratals boende i stadsdelen satte ut sina bord och sålde. Otroligt många människor gick runt mellan borden, prutade och fyndade. Folkfest, liksom.

När jag kom hem vid fyratiden på eftermiddagen var jag dödstrött men helnöjd. 4 blusar, en top, två halsband, en scarf och två väskor köpte jag. Under 200 spänn kostade det mig och det var snygga grejer jag fick tag på. Jag behöver inte gå på sommarrean i år – jag har redan köpt kläder. Och för en gångs skull har jag konsumerat och agerat ekologiskt hållbart.

Pratade med en tjej som hade köpt en jättelik jugendtavla. Och en All-Starväska. När dagen gick mot sitt slut såg jag folk som släpade på böcker, husgeråd och möbler. Och kläder naturligtvis. Mycket kläder. Och det är liksom det som är grejen. Folk säljer allt möjligt och mycket är av god kvalitet. En av väskorna jag köpte igår hade överhuvudtaget inte använts.

Det var andra året i år megaloppisen arrangerades. Och nu är det en tradition. Planen är att loppisen ska ske den sista söndagen i maj varje år. Det känns toppen. Vi snackar om något helt unikt. Det förtjänar att upprepas – en hel stadsdel förvandlad till loppmarknad. Och det är de boende som själva bär ut sina bord och prylar och sedan städar efter sig. Det som inte sålts och som inte folk vill ta med sig hem igen skänker de till Myrorna.

Lysande, helt enkelt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Trafikkaos i Paris

Paris, ja. I fyra dagar var jag där. En underbar stad att turista i. Bortsett från en liten detalj. Bilarna. Jag har aldrig sett så många bilar tidigare. Inte i Berlin. Absolut inte i Tallinn. Kanske i London, men det var så länge sedan.

Det bor 10 miljoner människor i Paris. Och parisarna älskar sina bilar. Åtminstone de parisare som tillhör den övre medelklassen och uppåt. Att åka kollektivt är inte tillräckligt classy. Nä, bil ska det vara. Och resultatet blir därefter. Bilar. Överallt. I mängder. Med tillhörande avgaslukt, oväsen och bilköer.

Avgaserna vande jag mig snabbt vid. Uttråkad i bilköerna hann jag inte bli. Det fanns ju så mycket att titta på. Inklusive trafiken. Parisarna har en liberal inställning till trafikregler. Och när andra bilister inte gör som de vill blir de förbannade. Det är skoj. Skoj är också alla mopedister och mc-förare som glatt zick-zackar mellan bilarna. Det är så spännande att vänta på smällen.

Men ljudet hade jag svårt för. Bilar låter. Även i snigelfart. Om inte annat så för att folk hänger på biltutan när trafiken trilskas. Vilket den ofta gör i Paris. Oväsendet är alltså otroligt. På vissa ställen går det inte att prata. Det är halvskrikande som gäller.

Cyklister då? Jodå, jag såg några. En och annan cykelbana också. Och det lär finnas lånecyklar. En miljösatsning. För biltrafiken i Paris är ett enormt miljöproblem. Det har iallafall en del parisare insett.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Snö

Det snöade i natt. Jag hatar det. Snö är kallt, blött och halt.

Vackert säger en del. Visst. På landet. Tillräckligt med snö över vilken landsbygdsmiljö som helst och man är plötsligt i ett julkort. Väldigt Jenny Nyström. Som gjort för att en rödklädd liten gubbe med skägg ska dyka upp och börja dela ut klappar. Men jag är i en stad. Göteborg. Inte känd för sitt fina vinterväder. Här förvandlas snön på nolltid till en gråbrun sörja. Inte det minsta julkortsaktigt.

Det jäkligaste är att jag nuförtiden inte kan gnälla över snön ifred. Alltid är det någon förnuftig typ som påpekar att jag ska vara tacksam över att det överhuvudtaget blir snö. Med tanke på växthuseffekten. Den globala uppvärmningen som det snackas så mycket om.

Visst. Jag ska vara tacksam för att jag får se snö. Kul att vi inte står inför undergången riktigt än. Men jag gillar inte snön mer för det.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,