Rådjursmirakel
Det är ett mirakel. Var ute vid odlingslotterna i går kväll. Rådjuren har inte käkat upp rosenknopparna. Fantastiskt. Förra åren åt de upp rubbet. Jag såg inte en utslagen ros förrän i augusti. Gissar på att rådjuren tröttnade på att äta rosenknoppar efter ett par månader.
Anledningen till årets mirakel är antirådjursmedlet jag köpte. En burk kostar en förmögenhet. I burken finns en brunsvart fet sörja som stinker askkopp och som är ett elände att få bort från händerna. För att inte tala om kläderna. Plasthandskar rekommenderas. Och om du är klumpig, kläder du inte är rädd om. Sörjan stryks på trästickor eller blomsterpinnar som sticks ner i jorden. Rådjuren avskyr lukten. Eller för att vara exakt, stanken.
Människor tycker inte om den heller. Men vi har sämre luktsinne än rådjur. Efter ett tag känner vi den inte. Tack och lov. Annars hade inte grannarna varit glada på mig just nu.
Jag kommer få se blommande rosor den här sommaren. Tidigt den här sommaren. Fantastiskt.
Mer planterat
Sommarblommorna tar aldrig slut. I söndags -förra söndagen – planterade jag ytterligare några. Fyra pelargoner och två blomstertobak, inköpta för vrakpris på en torgmarknad. Starka, klara färger – mörkrosa, ljusrosa, lime. Och så lite vitt. För att väga upp alla färger.
Satte blommorna i ett ekfat. Jorden i ekfatet var ju från förra året, så jag fick ta bort det översta lagret – en dryg decimeter – och fylla på med ny jord samt lite gödsel. Sen ner med blommorna och så en kanna vatten på det. Klart.
Bredvid ekfatet stod en tom plasturna. Jag gav i uppdrag åt en granne att själv köpa in lite petunior eller något annat billigt för de pengar som blivit över. Grannen planterar. Han hade tänkt plantera blommorna i ekfatet också, men jag hade en stund över så jag tyckte det var lika bra att göra det. Kändes trevligt att få plantorna i jorden, liksom.
Trevligt är också att så många grannar har hjälptes åt att vattna förra veckan. Det var varma dagar och att vattna har varit nödvändigt. Men den här veckan har det regnat mer eller mindre hela tiden. Ingen vattning nödvändig.
Däremot blir det mer plantering. Jag har fått ytterligare några sommarblommor av mamma. Hämtade dem hos henne i torsdags. Tänkte försöka få dem i jorden i morgon.
Hektiskt
Som jag skrev i mitt förra inlägg har det varit hektiskt på sistone. De två senaste veckorna. Sällsynt hektiskt. Ok, hela våren har varit stressig. Men de senaste två veckorna har varit extrema.
Hektiskt i min värld betyder mycket föreningsarbete. Möten, givetvis. Men inte bara möten – förra torsdagen köpte vi och planterade sommarblommor till gården. Tog en hel dag att handla, släpa fram alla urnor och plantera. Flera grannar hjälptes åt. När jag kom hem vid halvniotiden på kvällen var jag halvdöd men nöjd.
Har fått göra en del kompletteringar i efterhand. Jorden tog liksom slut. En granne åkte och köpte mer för några dagar sedan. Blommorna tog också slut. Jag fick lite fler av syrran i onsdags. Har ägnat en del tid den här veckan åt att fylla på jord och plantera. Nästa vecka ska jag fixa ytterligare några blommor. Sen får det vara bra.
Inköp på IT-området har också stått på agendan. Eller ja. Hittills har vi bara kollat exakt vad vi ska köpa. Vi har ju en budget. Ett maxbelopp. Och en inköpslista. Och kravet att köpa grejer som funkar. Det vi sysslat med nu är att få de tre faktorerna att gå ihop. Då är det bra att ha med sig en kille som är en hejare på tekniken.
Nu är det mer möten på gång. I går – det är över midnatt – blev det en heldag. I dag väntar en halvdag. Och på söndag ska jag stå framför massa människor och prata. Ska presentera en grupp jag arbetar med. Företrädesvis så kort tid som möjligt. Scenskräck.
Nästa vecka är det dags för IT-inköpen. Och de sista sommarblommorna. Sedan återgår mitt liv till en mer normal hastighet. Då ska jag ägna mig åt mig. Och så ska jag jobba.
Det är i alla fall planen.
Regn och maskrosvin
Gick ut i regnet med hundarna i går. Utan paraply. Kollade inte vädret innan jag gick hemifrån och när jag väl stod ute på gatan och såg syndafloden hade jag inte lust att knalla upp för trapporna igen.
Inte för att det spelade någon roll. Jag tycker om regn. Får mig att tänka på varm choklad och ostsmörgåsar i tv-soffan medan regnet slår mot fönsterrutorna.
Hundarna däremot var så lagom roade. Fattar inte det där med varm choklad och ostsmörgåsar och regnsmatter. De traskade surt omkring i regnet, nosade håglöst runt och väntade på att vi skulle gå hem.
Jag kollade in våren. Blommor och gröna blad, ni vet. Noterade att maskrosorna såg märkligt tufsiga ut i regnet.
När jag ser maskrosor tänker jag på min barndom. Hur de vuxna gick ut på skansberget för att plocka maskrosor. För att göra maskrosvin. Vilket inte var särskilt lagligt. Att göra vin alltså. Att plocka maskrosor var helt i sin ordning. Vi barn ombads att inte tala om för någon vad maskrosorna skulle användas till.
Som om det hade spelat någon roll. Hur många över låt oss säga 12 år bär hem enorma mängder ogräs för skojs skull? För att pryda köksbordet? Vem som helst med lite vett i skallen borde ha begripit att något fuffens var i görningen.
Jag ser aldrig någon plocka maskrosor till maskrosvin i dag. Var det en typisk 70-talsgrej?
Läs även andra bloggares åsikter om hundar, promenader, regn, vår, maskrosor, vin, sjuttiotal
Vårröj
Fantastiskt vårväder den här helgen. Jag har fixat på min odlingslott. Och på odlarnas gemensamma område. För första gången i år. Jag borde ha startat för ett par veckor sedan men det blev inte av. Spelade väl datorspel. Och ägnade mig åt föreningslivet. Februari och mars är intensiva månader i föreningsavseende.
I vilket fall som helst. När en granne ringde på i fredags eftermiddags och pratade odlingslotter insåg jag att det var dags att sätta fart. På kvällen gick jag ut och till odlingslotterna och började röja. Tog bort vissna växter och döda löv. Mängden av döda löv var imponerande. Och synen av det spirande livet under löven uppiggande. Krokusar och andra vårblommor. Perenner. Och ett par nyckelpigor.
Råkade bryta några krokusar under lövröjningen. Insåg att jag borde ha tagit bort löven för några veckor sedan. Innan krokusarna fick blommor. Så nu vet jag det till nästa gång. Krokusar är ömtåliga. Lättbrutna.
I fredags hjälpte en granne mig med lövröjningen. Och i går när jag kom ut till odlingslotterna såg jag att någon hade tagit krafttag i en av rabatterna.
Nu måste vi köpa jord och gödsel. Och en kratta och ett par trådkomposter. Det fanns tre trådkomposter vid odlingslotterna men två av dem stals i höstas.
Önskar att jag hade haft kameran med mig i fredags. Jag hade sällskap en del av tiden. Ett rådjur. Det finns gott om rådjur i den här delen av Majorna. Och eftersom de lever så nära människor är de inte särskilt skygga. Det här rådjuret stod en bit bort och brydde sig inte nämnvärt om vad jag sysslade med. Snacka om fotoläge.
Tövädersfaror och vårtecken
Jag hade en nära döden-upplevelse i dag. Eller nä. En nästan-nära-döden-upplevelse.
Det har ju snöat en del den här vintern. Resulterande i stora mängder snö och is på taken. Och nu töar det. Inte bra. Inte ur säkerhetssynpunkt. Tövädret får snön och isen att rasa ner. Gissa vem som befann sig under ett sånt tak i dag?
Jag gick längs huset på gården bredvid. Upptagen med att försöka undvika att kliva i det värsta snöslasket. Plötsligt hörde jag: MULLER MULLER MULLER. Sekunderna därefter rasade ett halvt ton snö och is ner i gatan. Några meter från mig. Gaaahahh, liksom.
Ok. Kanske inte ett halvt ton. Men närapå. Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Vintern är farlig. Bäst jag stannar hemma tills den är avklarad.
Vilket inte kan dröja länge nu. Jag vet. Ljuset har ändrats. Fåglarna sjunger. Och idag såg jag de första blomsterlökarna sticka upp. Att döma av storleken har de varit på väg ett tag. Men det är först nu jag kan se dem. Först nu som de inte längre döljs av snön.