Tövädersfaror och vårtecken
Jag hade en nära döden-upplevelse i dag. Eller nä. En nästan-nära-döden-upplevelse.
Det har ju snöat en del den här vintern. Resulterande i stora mängder snö och is på taken. Och nu töar det. Inte bra. Inte ur säkerhetssynpunkt. Tövädret får snön och isen att rasa ner. Gissa vem som befann sig under ett sånt tak i dag?
Jag gick längs huset på gården bredvid. Upptagen med att försöka undvika att kliva i det värsta snöslasket. Plötsligt hörde jag: MULLER MULLER MULLER. Sekunderna därefter rasade ett halvt ton snö och is ner i gatan. Några meter från mig. Gaaahahh, liksom.
Ok. Kanske inte ett halvt ton. Men närapå. Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Vintern är farlig. Bäst jag stannar hemma tills den är avklarad.
Vilket inte kan dröja länge nu. Jag vet. Ljuset har ändrats. Fåglarna sjunger. Och idag såg jag de första blomsterlökarna sticka upp. Att döma av storleken har de varit på väg ett tag. Men det är först nu jag kan se dem. Först nu som de inte längre döljs av snön.
Några dagar på Styrsö
Har varit hos storasyrran på Styrsö några dagar. Större delen av tiden gick åt att inte göra särskilt mycket alls. Umgicks med syrran. Läste. Såg på brittiska tv-deckare. Åt massa god mat. Och efterrätter. Syrran lärde mig göra smulpaj på björnbär. Det var inte så svårt som jag trodde. Faktiskt.
Givetvis släpade jag med mig laptopen. Och modemet. Jag är numera lycklig innehavare av mobilt bredband. Och bara så ni vet: uppkopplingen på Styrsö levde inte upp till vad 3 utlovar på sin hemsida. Segt är bara förnamnet. Särskilt i vissa delar av huset. Bäst fungerade det på övervåningen och i trädgården. Men vad sjutton. Jag hade i allafall en internetanslutning.
Som tack för den underbara maten syrran lagade åt mig gjorde jag lite nytta också. Tvättade och oljade in altanen. Och klippte gräset. Inte så jobbigt som det låter. Inte jobbigt alls, när jag tänker efter. Antingen har jag blivit mycket starkare under sommaren (vilket inte verkar särskilt troligt) eller så är augustigräs väldigt lättklippt.
Jo, fotograferade gjorde jag också. Fotona i det här inlägget är på dahlior. Vet inte om ni räknat ut det än men jag är väldigt förtjust i dahlior.
Ösregn
15 grader och ösregn. Jag sitter framför datorn och myser. Annat var det förra veckan. Varmt, fuktigt och soligt. Jag svär, efter några dagar kändes det som om solen var ute efter mig personligen. Det var hemskt.
Men nu är ordningen återställd. Vädret är uselt. Och jag trivs. Jag kan igen. Jag kan andas igen.
Men för er som längtar efter högsommarvärme publicerar jag några sommarbilder, tagna i syrrans trädgård.
Slappande på Styrsö
Hängde på mamma till Styrsö i söndags. För att hälsa på storasyrran. På tiden. Jag har inte varit på Styrsö på månader. Inte sen i vintras någon gång. Har liksom inte blivit av.
Mamma däremot är på Styrsö åtminstone ett par gånger i veckan. För att jobba i trädgården. Och avnjuta Axess-tv. Klassisk musik.
I söndags var det trädgårdsarbete som gällde för mamma. Jag däremot latade mig bara. Beundrade blommorna. Fotograferade blommorna. Satt i trädgården och läste. Ungefär så.
Syrran tog det också lugnt. Hon har semester. Och det märktes. Hon utstrålade semesterlugn. Enda invändningen mot tillvaron som hon hade var vädret. 20 grader och blåst. Hon vill ha 30 och vindstilla. Jag däremot tyckte vädret var alldeles lagom. Kunde ha varit mer sol, kanske. Men man kan inte få allt.
På fotona syns martorn, doftlilja, dahlior och blomstertobak.
Våren har kommit till Göteborg
Läste på gp.se för någon dag sedan att våren har kommit till Västkusten. Åtminstone den meteorologiska våren. Något om att dygnsmedeltemperaturen har varit 0 grader eller mer 7 dygn i sträck.
Det stämmer nog. Visserligen har jag försökt undvika att gå ut senaste tiden men helt har jag ju inte lyckats. Och så fort jag stuckit näsan utanför dörren har jag noterat vissa tecken. Fåglar som sjunger. Snödroppar i full blom. Krokusar som börjar slå ut. Och ljuset. Inte bara att dagarna blivit längre. Själva ljuset förändras.
Nåja. Att ljuset blivit annorlunda hade jag märkt även om jag inte gått. Vårljuset tränger in i min lägenhet, avslöjar mina försyndelser på städområdet och talar om för mig att det inte är meningen att jag ska sova på dagen. Det där sista håller jag inte med om. Jag överväger att köpa nya mörka, tjocka gardiner som inte släpper in något ljus till sovrummet.
Ett annat vårtecken här hemma är att katterna blivit ljuvligt vårspattiga. Åtminstone Elli och Constantine. De sover mindre och busar mer, kräver ständigt min uppmärksamhet och godtar inte ett avvisande, sitter i fönstret och låter lustigt när de ser en fågel.
Så gp.se har rätt. Det är vår. Åtminstone på Västkusten. Underbart. Jag är less på vintern. Jag är less på att behöva sätta på mig halva garderoben för att inte frysa inomhus. Jag är less på parkas med (fusk)pälskrage, halsdukar, vantar och grova vinterkängor. Jag är less på att det när som helst kan börja snöa. Jag är less på att naturen är kal och trist och deprimerande. Jag vill ha blommor, gröna blad, lite lagom värme. Jag vill ha vår – MER vår!
Krokusarna på bilden fotograferade jag i syrrans trädgård förra våren.
Läs även andra bloggares åsikter om dygnsmedeltemperatur, katter, krokusar, vår, vårtecken, vinter, Göteborg, Västkusten,