Kort kundkarriär

Ok. Det var nog den kortaste tiden jag varit kund hos ett företag någonsin.

Viaplay har ett erbjudande, första månaden gratis om man som nykund tecknar abonnemang. Såg jag i kväll när jag skulle kolla på Vampire Diaries på play. Bra tillfälle att prova på tyckte jag, skaffade konto och beställde TV-paketet. Vampire Diaries är värd att betala för när provmånaden var över.

Och sen skulle jag kolla på Vampire Diaries. Men inte. Vampire Diaries fanns inte ens med i utbudet. Ett mejl till supporten senare fick jag bekräftat att Vampire Diaries mycket riktigt skulle ingå i TV-paketet. Jag ombads kontakta telesupporten.

Jag satt redan i telefonkö till telesupporten. Och där satt jag i en timme innan jag kom fram. Då bad jag killen jag pratade med att säga upp mitt abonnemang. Jag hade kunnat leva med att tekniken krånglade, men inte med att sitta i telefonkö en timme. Telefonköer är deprimerande.

Ska tilläggas att mejlsupporten var betydligt snabbare än telefonsupporten. Personen jag hade mejlkontakt var artig och professionell. Hon sa också att de hade haft många telefonsamtal i kväll, därav kön. Men ändå, hon kunde ju inte avhjälpa själva problemet, att jag inte kunde kolla på vampyrerna jag ville kolla på.

Viaplay är snabba att svara på Twitter också. Bra att företag finns på Twitter och bra när de svarar snabbt.

Men ändå. Det blev alldeles för mycket trassel för en tjänst. Inget mer Viaplay premium för mig på ett bra tag. Jag får se Vampire Diaries på ordinarie play-tid.

Stressigt värre

Om någon undrar vad jag sysslar med så är jag i full gång med föreningsarbetet. Säsongen har startat på allvar med diverse möten och konferenser och massa uppgifter att lösa. Det senaste jag gjorde var att göra massa anslag i InDesign och med en annan tjej fixa skylten i föreningslokalen (hon stod för tänkandet, jag för anslagen). Delar av skylten. Vi har fortfarande ett (gigantiskt) fönster kvar. Jag måste ordna mer anslag. Dessutom är jag inte nöjd med hur anslagen jag gjorde senast blev i tryck. Jag vill putsa på dem.

Lägg därtill en ny nästan oanvänd laptop som fått spunk och som jag måste fixa, en happening i Majorna där jag är med på ett (alldeles för stort) hörn och bokmässan om två veckor. September 2011 kommer gå till historien som månaden från Helvetet. Ror jag i land med allt det här blir jag förvånad.

Och på allt det försöker jag sluta röka. Det kommer jag nog inte ro i land med.

Stress och tidsineffektivitet och så lite familj

Full fart i föreningslivet. Hade mycket att göra redan innan och i måndags fick jag ännu en uppgift. Problemet är att jag är så grymt tidsoeffektiv. Jag måste bli bättre på att planera min tid och att att bli effektivare i min tidsanvändning. Framför allt måste jag se till att inte bli distraherad när jag arbetar. Att logga in på Twitter eller ha tv:n på när jag jobbar framför datorn är direkt korkat.

En del har jag fått gjort i veckan men inte alls så mycket som jag borde. Men jag gnetar vidare. Och det är ju kul saker jag håller på med, jag vill göra dem. Jag är bara så otroligt seg, både i uppstart och när jag väl är i gång.

Lite tid med familjen har det också blivit i veckan. I tisdags gav jag storasyrran en lektion i sociala medier. Och i torsdags var jag ute en sväng på Styrsö. Syrran var där och så Sofia och Niklas och Elly. Elly växer, hon fokuserar blicken och hon ler ofta.

Vår vår vår!

Nu har jag invigt våren på allvar. I eftermiddags gick jag ut och satte mig på gården. Med mig hade jag en mugg kaffe och min (sällsynt försummade) dagbok. Vädret var härligt, lagom varmt. Jag skrev dagbok och pratade med grannar och njöt av tillvaron. Under en avstickare till 7-Eleven för att fylla på nikotinförrådet – mitt senaste försök att sluta röka totalhavererade under konferensen förra veckan – fotograferade jag.

Särskilt mycket sajtbyggande har det inte blivit de senaste dagarna. Inspirationen tog slut i lördags. Däremot har jag jobbat lite på sajten jag gjorde tidigare i år, lagt in ett par Facebook-funktioner. När jag googlade runt hittade jag dessutom några bra tips om WordPress.

Nu ska jag gå igenom fotona jag tagit de senaste dagarna, i väntan på att WordPressinspirationen kommer tillbaka.

 

 

Gnäll, gnäll, gnäll

Vaknade i morse av ett kattslagsmål. Leslie och Elli som rök ihop. Det lät. Jag kravlade mig upp ur sängen och ut i vardagsrummet till datorn. Konstaterade när jag satte på burken att en av fläktarna fortfarande låter som den tänker dö när som helst. Och så hade jag ont i ryggen och var förkyld.

Det var frestande att återvända till sängen. Men hade jag gått och lagt mig utan att ta vägen förbi Constantines matskål hade han fått ett psykbryt. Och skulle jag utfodra katterna kunde jag lika gärna göra kaffe till mig.

Två timmar senare och jag har till och med fått i mig frukost. Kaffet är urdrucket, förkylningen vägrar försvinna och samma sak med ryggvärken. Nu går jag och lägger mig. Vissa dagar ska man bara inte vara uppe.

Koko dygnsrytm

Nu är min dygnsrytm helt fel. Har suttit uppe de senaste nätterna och gjort anslag. För föreningen. I InDesign. Kul, tidskrävande, totalt absorberande. Lätt att glömma bort klockan.

Alltså har jag kommit i säng runt fyra på morgonen. Vilket är ok om jag somnar men det gjorde jag inte i går morse. Till slut gav jag upp och släpade mig ut i köket för att göra kaffe. Lyssnade på nyheter, spelade FB-spel, gick igenom foton. Tog en tur till 7-Eleven. Det var då jag såg rådjuren.

Vid nio kände jag mig mogen för sängen igen. Då somnade jag. Och sov till tre på eftermiddagen. Frukost fick jag i mig kl 5. Middag blev det först 11 på kvällen. Och så vidare. Helt koko dygnsrytm.

I morgon ska jag hämta anslagen på tryckeriet. Spännande. Det är första gången jag får se hur anslag jag gjort i InDesign ser ut i tryck. Men först ska jag sova.

Datorer och kärnkraftverksnoja

Verkar som jag till slut fått ordning på Datorn från Helvetet. Den funkar som den ska. Fantastiskt.

Jag vågar inte riktigt tro på det. Jag väntar fortfarande på att datorn ska få en härdsmälta.

Vilket var en högst olämplig liknelse att ta till. Med tanke på vad som just nu pågår i Japan. Dumma, elaka mig.

Ganska intressant, ändå. Nyhetsrapporteringen senaste dygnet har väckt min självbevarelsedrift till liv. Jag är för närvarande plågsamt medveten om att jag bor 6 mil från ett kärnkraftverk. Normalt brukar jag förtränga det. Men nu går det inte. Varenda gång jag kollar nyheterna blir jag påmind.

Kunde inte staten placerat de där förbannade reaktorerna någon annanstans? Så långt bort från Göteborg som möjligt? Nånstans där ingen bor?

Jag ska sluta läsa nyheter. Nyhetsrapportering är inte bra för mig.

Datorkatastrof

Hårddisken är formaterad och Windows startar, jag har installerat ett gäng uppdateringar och drivrutinerna för moderkortet. Jag kommer åt internet och e-posten. Filerna med dokument, foton och så vidare är i tryggt förvar på den andra hårddisken.

Men bortsett från det är det inget som fungerar. Bildskärmen ser inte bra ut. Jag fattar inte hur jag ska installera drivrutinen för bildskärmen. Jag har inte lyckats installera drivrutinerna för grafikkortet. Jag kan inte installera IE8 – installationen står bara och stampar. Och installationen av Service pack 3 tar extremt lång tid. Har hållit på i över två timmar nu och installationen ser inte ut att ha kommit halvvägs.

Och jag har inte en jäkla susning om vad som är fel. Läge för panik? Definitivt.

För att hålla paniken på avstånd sitter jag och läser på om datorer på nätet. Och tittar på zombies på tv. Nåt ska man ju syssla med.

Men snart måste jag gå och lägga mig. Vad gör jag om inte SP3 installerats tills dess? Låter fanskapet stå på över natten?

Kanske lika bra jag plockar ut hårddiskarna och dumpar resten av burken i soprummet.

Herreminje…

…vad trött jag är. Hela dagen har känts som sirap. Jag funderar på om jag ska gå och köpa cigaretter – de är slut – eller gå och lägga mig.

Ok. Allt har inte varit sirap. I morse fick jag ett utbrott på min stationära dator. Den har plötsligt börjat sega något enormt. Därför försökte jag formatera om hårddisken. Men nej. Datorn vägrade boota från Windows-skivan. Jag försökte ta reda på varför men fattade nada och blev på ett uruselt humör. Kan ha hjälpt till att jag sov högst 3 timmar i natt. Dålig idé att försöka formatera om en hårddisk i det läget.

En yngre släkting räddade mig. Förklarade vad jag skulle göra för att få datorn att boota från cd:n. Gå in i bios och yada-yada-yada. Det funkade. Rädd för att utmana ödet sköt jag upp formateringen av hd:n på framtiden och gick och lade mig i stället. Men så mycket sömn blev det inte. Constantine väckte mig. Alldeles för tidigt.

I kväll gjorde jag ett nytt försök med hd:n. Hittills ser det ut att funka. Men man vet aldrig. Jag tänker inte gratulera mig själv förrän installationen av Windows är klar. Och egentligen tror jag inte det är hårddisken som trasslar. Jag tror att jag måste uppgradera RAM-minnet.

Jag hoppas inte det är processorn. För yikes, det blir dyrt.

Suck. En riktig klippa-till-någon-dag. Framförd i sirap.

WordPress och Gimp

Senaste 10 dagarna har mest bestått av WordPress, css, html, widgets och plugins. Plus åtskilliga svordomar, ett mindre sammanbrott (jag säger bara ett ord: kolumner – kolumner i WP-pages är ondska) samt ett antal glädjetjut.

Här har det gått upp och ner alltså. Mest upp. Fick gjort det jag skulle göra och dessutom innan deadline. Mer eller mindre.

I kväll tog jag ledigt. Och lekte med Gimp. Resultatet har ni här: