Oväntat

Sent i går kväll fick jag ett oväntat telefonsamtal. Nu letar jag i dödsannonserna för bekräftelse. Det vettigaste hade varit att ringa upp hans mamma och fråga. Men jag har inte kvar telefonnumret. Det var så länge sedan jag pratade med henne och förresten vet jag inte vad jag ska säga.

Life goes on

Jag saknar Constantine. Jag mår obeskrivligt. Och medan jag oroade mig för min sjuka katt som som dog blev min mamma väldigt gammal.

Men bortsett från det fortsätter livet ungefär som vanligt. I dag var det minusgrader och premiär för mössa. Men så länge det inte snöar är det ok. Kyla och mörker har jag egentligen inget emot men jag hatar snö. Snö är kallt och halt och farligt. Jag har säkert nämnt det förut.

Enligt uppgifter på Twitter har det fallit det typ en millimeter snö i Partille. Enligt uppgifter på SMHI ska inte snön som nu drabbar resten av landet nå Göteborg. Vi får se vem som vinner, Twitter eller SMHI.

Men herregud. Min katt är död och min mamma har blivit gammal och jag pratar om snö.

Tomheten

Jag kunde inte förmå mig till att ställa undan transportburen. I stället bäddade jag i den och placerade den på köksbordet, som jag brukade göra. Han tyckte om att sova i buren när den stod på köksbordet.

Som om han skulle komma hem. Jag vill att han kommer hem.

Det finns ett tomrum här. Leslie känner det också. Förut hängde han efter Constantine. Nu hänger han efter mig.

Alltid hoppas men

Jag vill ju fortfarande hoppas men jag inser ju att risken för att det inte kommer sluta bra för Constantine blivit ofantligt mycket större senaste veckan. Hoppas kommer jag att göra tills veterinären säger att det är över, att han är borta.

Ett tag trodde jag att allt skulle gå bra. Constantine verkade allt piggare och gladare, och jag antog att specialfodret fungerade och att urinstenen höll på att lösas upp. Men så hade han blod i urinen förra helgen. På veterinärens inrådan gav jag honom metacam fyra dagar och det verkade hjälpa.

Men i går kväll hade han blod i urinen igen, mycket blod.Någonting är verkligen fel.

I morgon ska jag ringa veterinären igen. Kanske måste vi åka till Blå stjärnan i veckan och sen kommer det att vara över.

Neverending story

Constantines urinvägar har varit den här höstens neverending story. I helgen hade han blod i urinen igen och i morse pratade jag med veterinären på Blå stjärnan. Nu ska kisse få metacam några dagar. Jag hoppas det hjälper. Om inte ska jag kontakta Blå stjärnan igen. Egentligen ska vi dit på ultraljud om två veckor men blir han sämre måste kanske besöket tidigareläggas.

Vad det kan innebära vill jag inte tänka på och nu har jag ångesten från helvetet. Jag är rädd för att min lille grabb skall dö och jag är rädd för att jag inte ska ha råd med veterinärvård och att han kommer att dö därför. Och jag är rädd för att någon av de andra katterna ska bli sjuk och jag måste välja mellan dem.

Oslo, Utöya

Minst 8 personer dog i explosionen i Oslos regeringskvarter. Minst 68 dog som en konsekvens av skottlossningen på den lilla ön Utöya. Siffror på döda, offer för det värsta terrorattentatet i Nordens historia. De flesta av de döda var barn, tonåringar, unga vuxna som åkt till den lilla ön för att delta i ett politiskt läger och göra allt det man nu gör på ett sommarläger.

Det är siffrorna som de ser ut nu. De kan ändras. Under de första dagarnas förvirring har det varit svårt för polisen att fastställa hur många som var på Utöya och hur många som dog där. I nuläget uppges dessutom 40-50 personer vara saknade. Och så är det alla de offer från Utöya som fortfarande vårdas på sjukhus. Många av dem är mycket allvarligt skadade.

Och all denna död? För att någon ansåg att hans åsikter var så sanna och så stora och så viktiga att han hade rätt att avgöra vem som skulle få leva och vem som skulle dö. En kristen fundamentalist och högerextremist som tog på sig rätten att mörda.

Elli

Elli mår inte bra. Hon har vägrat att äta de två senaste dygnen. Dricker men nobbar maten. Hon kommer inte ens när jag äter frukost, normalt tigger hon alltid ost. Och nu verkar hon ha ont. Hon morrade tidigare och har svårt att hoppa.

Har det inte blivit bättre i morgon åker jag med henne till Blå Stjärnan. Är det något allvarligt kommer hon inte hem igen.