Tumör #blogg100 Dag 89/100

I dag pratade jag med en kvinna som har en stor tumör på huvudet nära hårfästet. Det såg inte bra ut. Jag menar, det såg verkligen inte bra ut. Hon behöver en operation. En sådan kostar.

Myndigheterna i Bulgarien och Rumänien borde se till att alla deras medborgare får den medicinska vård de behöver. Och någon slags ekonomisk grundtrygghet, bostäder och utbildning. Men myndigheterna låtsas som om en del människor inte existerar. 

Möten – Dag 3/100

Ännu ett möte med föreningen i kväll. Vi var en grupp som gick igenom texten till ett politiskt program. Texten hade tidigare varit ute på remiss, nu skulle vi diskutera förslagen till ändringar och formulera den slutliga texten. Diskussionen var bra, konstruktiv och rolig. Vi har en bra arbetsgrupp. Mötet tog två timmar och vi fick gjort allt vi skulle.

När mötet var slut fick jag med mig en överbliven räkmacka (mötesdeltagarna får alltid kaffe och mackor). Eftersom jag redan satt i mig två gav jag smörgåsen till en ung rumänsk kille som sitter utanför en affär här i Majorna. Han sålde seriealbumet Sofia Z-4515, men jag har redan köpt ett ex. Han pratade lite engelska, så vi kunde faktiskt prata med varandra. Många av EU-migranterna som sitter utanför affärerna pratar bara sitt modersmål samt lite spanska. Jag kan ungefär två ord på spanska så konversationen brukar inte bli särskilt omfattande.

Kontraster

Bästa lördagskvällen: kompisen bakade lussekatter medan jag tittade på. Och så satt vi och pratade och åt adventsgotter: lussekatter, pepparkakor, nötter, clementiner. Nu känner jag ett visst behov av att promenera bort massa kalorier. Jag gick ner i vikt i somras men nu är tendensen på väg upp igen. Jag kvalar in som normalviktig men jag är inte trådsmal precis. Och de där jeansen som är så snygga och som jag vill banta ner mig till kommer jag aldrig i igen.

Lika bra jag ger dem till Stadsmissionen. Eller till någon av dem som sitter på gatan med en pappmugg. Det börjar bli kallt nu och de behöver varma kläder. Mest av allt stickat – tröjor, vantar, halsdukar och mössor. Och varma jackor och sittunderlag.

Det är en absurd värld. Jag bloggar om hur jag vräker i mig adventsgotter och bekymrar mig för vikten samtidigt som människor riskerar att frysa ihjäl i vinter p.g.a. fattigdom.