Måste ses! #blogg100 Dag 76/100

Genusfolket rapporterar att en grupp rabiata antifeminister har startat en kampanj mot filmen Mad Max: Fury Road. Alla män uppmanas att bojkotta filmen. Orsaken: en kvinna, spelad av Charlize Theron, får för mycket utrymme. Som actionhjälte. Inget offer som måste räddas (eller hämnas, när räddningen gick åt fanders).

En actionfilm som blivit antifeministernas hatobjekt måste jag ju bara se. Att den förhatliga actionhjältinnan spelas av Charlize Theron gör bara saken bättre. Hon är en bra skådespelare med ett brett register. Hennes tolkning av den onda drottningen i Snow White and the Huntsman var super.

När jag först hörde att det kommit en fjärde Mad Max blev jag inte jättepepp. När jag var mycket ung gjorde den andra och tredje filmen stort intryck på mig, men det var ju ett tag sen. Och sen första filmen vill jag helst glömma, så dålig var den.

Men nu är jag pepp. Återstår bara frågan: bio eller dvd?

Historieplugg

Jag försöker läsa in mig på 1800-talet. Jag vill kunna sätta in mitt släktforskning i ett sammanhang och jag är sjukt dålig på 1800-talet (för att inte tala om 1700-talet). Just nu håller jag på med Blått blod och liljevita händer. Inte för att jag har högadel eller någon adel alls bland mina anor. Men jag har en del torpare som lydde under och arbetade för ett säteri. Jag försöker få en bild av vad det kan ha inneburit.

Fast just nu kollar jag på Dark Shadows. Tim Burton håller stilen och Helena Bonham-Carter är alltid underhållande.

Unket

Glass till nedsatt pris i den lokala Ica-butiken så jag har frossat. Och försökt kolla på en thriller med Mel Gibson och Julia Roberts. Jag gillar inte Mel Gibson någonstans men den romantiska actionkomedin med Angelina Jolie och Johnny Depp som tv6 körde verkade ännu värre. En film som börjar med repliken “Undrar om hon har några trosor på sig i dag” och en inzoomning på Jolies häck känns ju unket så det räcker till nästa år.

Jag stod ut med Gibson-thrillern i en halv timme. Sen återvände jag till datorn. Och nu går jag och lägger mig. Jag har en bok att läsa ut. Den är inte så bra, så jag vill gärna bli klar med den.

Halloween

Jag funderade faktiskt på att ge mig ut och orientera i går förmiddag. Men vädret var inget vidare. Och så var det Halloween. Gud vet vad för nåt otäckt som är ute och rör på sig en sån dag.

Alltså stannade jag hemma och läste en skräckroman. Och sen sov jag, länge, länge. Halloween tillbringas bäst i sängen.

Men jag var faktiskt uppe på kvällen. Och det hade ju varit kul att toppa Halloween med en bra skräckfilm. Men det visades nada skräck på tv. Det läskigaste som visades var Law & Order C.I. och det var inte alls läskigt.

Jag tycker inte tv-kanalerna tar det här med Halloween på tillräckligt allvar. Jag funderar på att skriva till nån och klaga.

Batman

På bio i kväll med en kompis. Såg The Dark Knight Rises. Ruggigt bra film. Lite besviksamt att Gotham City såg ut som New York i vilket avsnitt av Law & Order som helst. Men annars gillade jag att realismen och allvaret och brutaliteten. De tidiga Batman-filmerna var gulliga och Gotham City coolt men detta var mer i min smak.

Och så var ju Gary Oldman med. Det finns ingen som Gary Oldman.

Christian Bale var också mer än ok. Jag var skeptisk till tanken på honom i Batman-kostym men det funkade bra. Men bäst funkade Anne Hathaway i Catwomandräkt. Jag har bara sett henne som söt och snäll i diverse tjejfilmer och trodde inte hon kunde spela annat. Jag hade fel. Hon var bra som cynisk inbrotsstjuv som vill bort och hon var bra på action.

Det  enda som störde mig med filmen var det politiska budskapet. Årtusendets känga åt Occupy Wall Street-rörelsen och diverse ideologier på vänsterkanten. Så väldigt vänster är jag inte men fan inte så höger heller. Ofta går det att ignorera det politiska budskapet genom att fokusera på resten av filmen men här var det så överväldigande.Som Die Hard 3 ännu en gång, men utan humorn.

Men strunt i politiken ett tag. Jag måste se de tidigare två filmerna i triologin. Snart. Kompisen vill också se dem. Jag ser framför mig två filmkvällar med hyr-dvd och mängder av popcorn.

Slapphet och duktighet

Har spenderat hela kvällen framför datorn. Jag har twittrat och kollat på tv-serier på play och inte gjort något vettigt överhuvudtaget. Möjligtvis kan det där med att jag på Twitter är en av dem som tar debatten ses som en smula vettigt men bara en smula. Nivån jag debatterar på är inte så hög just nu. Orka vara seriös och allvarlig hela tiden. Orka något överhuvudtaget.

Men jag har ändå varit duktig i dag. Knåpat ihop mitt bidrag till en verksamhetsberättelse. Hela tre sidor.  Jag har aldrig författat något så trist och fantasilöst tidigare. Som att glo på målarfärg som torkar. Mitt skrivande är inte så inspirerat just nu. Jag skyller på vårsolen.

För tänka sig, jag har varit ute i vårsolen i dag. 45-minuterspromenad. Det är riktigt mycket vår nu. Blommande krokus och scilla. Påskliljor och tulpaner på väg. Grönt gräs. Och ogräs. Hinner jag tar jag en tur till odlingslotten i helgen.

I går var jag hemma hos mamma och kollade på en riktigt bra filmatisering av Figaros bröllop. Och blev klippt av syrran. Jag tror hon klippte bort allt som inte var grått. Jag förvandlades till en 96-åring bara sådär. Det känns mycket underligt varenda gång jag ser mig i spegeln.

Helg

Det var en lugn helg. Jag sov till eftermiddagarna, drack kaffe och läste tidningen, sov lite mer, tittade på tv och spelade datorspel och drällde runt på Twitter, sov ännu mer och så vidare.

Helgens bästa var Ice Age 2 i fredags. Jag bara älskade den. Ettan visades för en dryg vecka sen. Jag tyckte riktigt bra om den också. Jag hade inte sett någon av filmerna tidigare – så typiskt mig att upptäcka något tio år efter alla andra. Framför allt älskar jag den lilla korkade varelsen med den yviga svansen, Scrat. Den sabeltandade ekorren. Han är som Constantine, fast med mer tänder.

Synd att sjuan sände de dubbade versionerna. Jag hatar dubbat och jag hatar det extra mycket med Ice Age. Killen som gör Sid pratar så otydligt, jag fattar knappt vad han säger. Och vad är det för poäng med att visa dubbat så sent på kvällen? Ungar som är stora nog att vara uppe till tio är stora nog att ha lärt sig läsa.

För övrigt är det enda viktiga som hänt att jag invigt våren. I dag. Nej, igår. Måndag alltså. Sneakers och skinnjacka i stället för kängor och parkas. Fast fortfarande med stickad halsduk. Jag är förkyld och dessutom så gillar jag min stickade halsduk.

Nytt år

Bra början på det nya året. Jag har slappat hela dagen. Bra avslutning på det gamla året. I fredags var jag på bio med en kompis och såg The Girl With the Dragon Tattoo – mycket bra film, bättre än originalet. David Fincher är en favoritregissör och Rooney Mara var helt lysande som Salander.

I lördags nyårsfest hos samma kompis. Massa människor, massa god mat, massa roliga diskussioner och så quiz. Jag gick hem strax före tolvslaget, när de andra skulle iväg och kolla på fyrverkerierna.

Constantine och Leslie är rädda för fyrverkerier och när det smäller som värst vill jag vara hemma. När jag kom hem var de lugna men fem minuter senare drog det igång på allvar och Constantine flydde i panik in under badkaret. Var Leslie tog vägen vet jag inte. Men de dök upp igen vid ett och då var dom som vanligt. Fördelen med katter. Deras minne räcker inte särskilt långt.

Glass, godis, skräckfilm

Men blä vad jag mår. Två dagar med glass och godis har tagit ut sin rätt. Jag har ont i magen. Och jag har bara mig själv att skylla, ingen stod med en pistol riktad mot min tinning och väste “ÄT”. Det är lite sorgligt men min inställning till godsaker är lätt bulimisk. Jag äter tills jag blir illamående och sen äter jag lite till.

Jag måste lära mig frossa med måtta. Måttlighet är lösningen på alla mina problem.

Herreminjesus vad trist det låter.

I vilket fall som helst. Här blir det inget vettigt gjort i kväll. Ska kolla på en skräckfilm i väntan på att jag blir sömnig nog att kravla mig till sängs. Quaraintine, en remake av den spanska filmen Rec. Tjejen som spelar Dexters syrra har en av huvudrollerna. Henne gillar jag, så det här kan bli bra.

I onsdags såg jag framtidsdystopin Doomsday. Halva Doomsday. Började riktigt bra men efter ett tag urartade det. Den där typen av film där alla elakingar hade tuppkam och krigsmålning och beter sig som rabiessmittade hundar. Jag hade kanske tyckt den var bra för 25 år sedan – på den tiden gillade jag Mad Max-filmerna också – men nu blev det bara urtrist.