Rubbad dygnsrytm
Av någon anledning jag inte förstår är jag sömnig och redo för sängen redan vid midnatt. Och vaknar runt halv sju på morgonen. Varenda morgon, söndagar inklusive.
Det irriterar mig. Jag ska föreställa nattmänniska. Min normala dygnsrytm är rubbad. Dessutom missar jag tv-program som sänds mitt i natten. Som Law & Order CI. Illa, illa.
Funderar på vad jag kan göra för att återställa ordningen. Starkare kaffe senare på kvällen verkar som det mest logiska. Jag börjar med det.
Fotona tog jag i lördags när jag åkte ut till Styrsö. Det var dimma.
Nyklippt och en dos av döden
Ok. Så här kort hår har jag inte haft sedan jag var barn. Syrran klippte mig i lördags när jag var på Styrsö. Mitt hår var långt och superslitet, jag var urless på eländet och sa åt syrran att klippa MYCKET. Det gjorde hon. Det mesta av det som jag tidigare färgat försvann och nu ser jag verkligen hur gråhårig jag blivit. Men jag vill inte färga, mitt hår blir slitet och risigt och allmänt bläää. Nackdelen med tunt, mjukt hår, det tål inte mycket.
Dessutom är jag mer än en smula skeptisk till hur bra de där hårfärgerna är för miljön. Och för mig. Känner hur kontaktallergin bryter ut bara jag tittar på förpackningen.
På vägen hem smet jag in på Västra begravningsplatsen i Majorna. Temat för veckans Fotosöndag var oändlighet. Mer oändligt än döden blir det knappast. Det är spännande att fotografera gravstenar. Dessutom gillar jag begravningsplatser.
Slappedag
Fredagen blev en verklig slappedag. Planen var att jag skulle åka ut till Styrsö men när jag vaknade i går morse spöregnade det. Kändes mer som en dag att stanna hemma och mysa, läs slappa. Vilket blev vad jag ägnade dagen åt. Slappa alltså. Och njuta av svalkan och regnet.
Däremot var jag på Styrsö i fredags för en vecka sedan. Fint väder, men inte för varmt. Syrran och jag gick och badade. I vattnet var det riktigt varmt. När vi kommit upp ur vattnet åt vi kakor som hon bakat – helt ljuvliga. Enkla att göra, enligt syrran. Jag kanske skulle börja baka emellanåt.
På hemvägen såg vi att det var mycket rönnbär och slånbär. Mycket rönnbär sägs betyda kall vinter påpekade syrran. Hm. Blä. Mycket slånbär är däremot bra. Överväger att släpa ut syrran på slånbärsplockning när de är mogna och sedan kan hon göra slånbärssaft. Det är gott.
Nåväl. Det är inte vinter ännu. Fortfarande sommar och jag ska hinna göra lite mer sommarsaker och sen kommer hösten och jag älskar hösten.
Fler tantpoäng
I dag har jag varit riktigt tant. Jag tog min tantiga dramaten (som jag fått till låns av en viss äldre dam som inte behöver den sedan hon blev med rullator) och traskade i väg till Ica beväpnad med Ica-kort och rabattkuponger.
En av kupongerna skulle ge mig en djupfryst tårta. Gratis. Som tack för att jag dragit mitt Ica-kort för första gången i butiken i fråga.
När jag lassat på mig allt annat jag skulle ha (och som jag skulle få 5% rabatt på, tack vare den andra kupongen) började jag leta efter den utlovade tårtan. Och hittade den inte. Så många frysdiskar, så få frysta tårtor. Bara glass och bär och gudvetvad som jag måste betala för och inte hade råd med. Till slut var jag mogen för den ultimata tantigheten: att grabba tag i närmaste butiksanställde och med potentiell besvikelse i rösten fråga Var är tårtan ni lovade mig?
Då såg jag den. Frysdisken som stod en bit bort från de andra frysdiskarna. Fulladdad med tårtor. Jag nappade åt mig en prinsesstårta (fler tantpoäng) och traskade glatt i väg till kassan.
När jag kom hem gjorde jag något inte fullt så tantigt. Jag gick direkt på tårtan, utan att ta omvägen över middagen. Jag menar, all den där grädden innehåller väl massa vitaminer och proteiner och krafs?
Fotona tog jag på vägen till affären.
Sommarskyltning, sommarvärme, sommarnoja, sommarnöje
I dag fixade P och jag skylten. Delar av den åtminstone. Temat var givet: sommar. Men ännu är det inte klart, vi behöver fler anslag och lite mer prylar. Anslagen ska jag göra, förhoppningsvis i veckan.
På tal om sommar: det har varit varmt ett par dagar. Folk intar gräsmattor och uteserveringar och lapar sol. Jag nöjer mig med promenader på kvällarna. Så förtjust i sol är jag inte. Dessutom har jag hört att den orsakar cancer.
På tal om förfärliga sjukdomar: nyhetsmedier och samhällsprogram frossar i ehec. Det börjar göra mig nervös. Får min OCD att gå i topp och min matlust i botten. Jag tror att jag ska leva på ostsmörgåsar resten av mitt liv. Och nyponsoppa. Och yoghurt.
För övrigt firar jag sommarens inträde med att frossa i deckare. Jag vet inte varför, men grönska och värme och sommarklädda människor får mig sugen på ond bråd död. I fiktiv form, ska tilläggas.
Raskatter på foto
När jag hälsade på min niece senast var det inte vara henne och lilla Elly jag plåtade. Jag fotograferade katterna också. Siamesen Blixa är en vacker katt men samtidigt en utmaning eftersom han rör sig så mycket. Han är bara ett år, han har mycket energi att göra av med.
Zoom, som är en devon rex, är några år äldre och av naturen stillsam. Mycket lättare att fånga på bild.
Blixa har blivit bra mycket större sedan jag träffade honom för första gången för ett år sedan. Framför allt har kroppen växt ifatt öronen. Då såg han ut som Yoda i Star Wars, även om det inte riktigt framgår av bilderna här. Nu ser han ut som en katt.