Innesittande #blogg100 Dag 77/100

Bortsett från en tur till snabbköpet för att köpa mjölk och glass har jag inte varit utanför dörren på tre dagar. Den dagliga turen till soprummet räknar jag inte ens.

Jag har liiiitecdåligt samvete. En halv timmes promenad (minst) fem dagar i veckan var det ju. Och nu är det ju vår dessutom, jag älskar ju våren.

I morgon lovar jag att ta en promenad. På min scoutheder.

Tandvärk #blogg100 Dag 69/100

Jag har tandvärk. Jag måste gå till tandläkaren. Jag har inte varit hos tandläkaren på åtminstone fem år, förmodligen tio. Nu måste jag.

Jag avskyr det. Jag avskyr att gå till tandläkaren. Jag är livrädd för att det ska göra ont. Normalt har jag hög smärttröskel; inte hos tandläkaren. Jag kräver alltid minst tre bedövningssprutor innan de drar igång borren. Minsta lilla ilning och jag piper i högan sky. Paniken är aldrig långt borta.

Jag är inte drömpatienten precis. Och nu måste jag.

Blä!

Röj på odlingslotterna #blogg100 Dag 62/100

Gemensamt röj på kvarterets odlingslotter i dag. Odlingslotterna har fått en ny ledningsgrupp, ett bra gäng som kan organisera och ta tag i. Det var många av odlarna som deltog i dag, det var kul att se.

IMG_5132-003Jag har lämnat över min lott till en annan men har sagt att jag kan vara med på ett hörn, rensa lite ogräs och se till att rabatten framför kvarterslokalen inte förfaller alldeles. Min odlingslott har varit ett dåligt samvete i några år nu, det känns bra att ha lämnat över.

För övrigt har jag präktig träningsvärk sedan komposttömningen i går. Jag kan tänka mig hur det kommer kännas i morgon. Alvedon kommer bli räddaren i nöden, gissar jag.

Bilden på flocktulpanen (latin: tulipa tarda) är från syrrans trädgård på Styrsö. En av mina favoriter.

Segt #blogg100 Dag 38/100

Förkyld. Förkylningen har varit på gång några dagar och när jag vaknade i morse hade den brutit ut på allvar. En bra anledning att spendera hela dagen och kvällen i sängen och tv-soffan. Hade jag orkat hade jag gått ut och köpt ett halvt kilo godis. Godis (och glass) är bästa boten mot förkylning.

Och te med honung i. Eller ännu bättre, smörgåsar med honung.

Jag förmodar att sötsuget är ett tecken på att jag inte är dödssjuk. Och det är ju bra.

Nämen migrän #blogg100 Dag 25/100

Dagen efter årsmötet (som gick hur bra som helst) och migränanfallet kommer som ett brev på posten. Jag borde ha slagit vad. Jag får alltid migrän dagen efter jag har klarat av något stort och viktigt och stressframkallande. 

Om jag måste välja är migrän dagen efter naturligtvis mycket bättre än migrän dagen före, för dagen före skulle fucka upp planeringen fullständigt och det skulle bli en helt enorm stressfaktor. Nu är det visserligen rätt jobbigt – jag är inte störtförtjust i huvudvärk och illamående och spyor – men det är inte stressgenererande. Tvärtom faktiskt. Jag ligger vaken i sängen timme ut och timme in, utan att kunna läsa eller lyssna på radio, utan att kunna röra mig och jag har helt hysteriskt tråkigt. Och jag mår psykiskt bra av att ha det tråkigt med jämna mellanrum.

Det där med att inte kunna läsa är det som retar mig mest just nu. Boken jag läser är vansinnigt bra och jag hade tänkt läsa ut den i kväll. Det lär inte ske.

Upp ur vinterdvalan #blogg100 Dag 21/100

Jag börjar ta mig ut ur vinterdvalan. Det betyder att jag tar långa promenader mer eller mindre frivilligt. Översättning: jag måste ändå gå ut och då kan jag lika gärna gå och inte åka spårvagn. Jag har fått oroväckande dålig kondition över vintern. Det ska bli roligt att se om jag kan få upp flåset eller om det här är början på slutet.

Hypokondri fungerar på samma sätt som paranoia. Att en är hypokondriker betyder inte att en inte är dödssjuk. Det betyder att en hinner noja mycket mer innan dödsdomen kommer, eftersom en kan börja noja långt innan dödsdomen ens är påtänkt. Japp.

pasklilja_mars2015-001Till de goda nyheterna hör att det bara är en dryg månad till kartsläppet i Hitta ut. Då ska jag ut och leta checkpoints i Slottsskogen. Och på tal om vårtecknen så kommer de allt oftare nu. I går: blommande påskliljor på Slottsskogsgatan.

Bebisar och Blogg100 – Dag1/100

Det är den 1 mars och jag har en släng av VABruari (ont i halsen, varm, allmänt dassig). Jag tror att jag plockade upp smittan på ett möte å föreningens vägnar i torsdags. Förtjusande tvillingpojkar på 5 månader deltog och jag ägnade större delen av mötet åt att gulla med ungarna. Min biologiska klocka tvärdog för några år, ungefär samtidigt som jag fick mitt första syskonbarnbarn. Sedan dess placerar jag bebisar i samma kategori som kattungar. Alla ungar i småbarnsåldern hamnar i samma kategori som kattungar.

På fredagen kom halsondan. Jag är inte jättesjuk men det känns inte som läge för långa promenader heller. Men det gör inget. Snöblandat regn ute. Jag stannar gärna inne.

Jag har också bestämt mig för att hänga på Blogg100 pga mår bra av att skriva. Tanken är att en ska blogga 100 dagar i rad. Jag fixade det nästan förra året – jag missade några dagar. Den här gången ska jag försöka pytsa ut 100 inlägg en gång om dagen utan avbrott. Jajamen!