Att inte kunna sluta röka

Jahapp. Nu är det dags igen. Jag försöker sluta röka. Sedan i söndags. Det går inte särskilt bra. I måndags rökte jag 5 cigaretter. I tisdags lika många. Idag är jag uppe i 6 och kvällen är inte slut än.

Poängen med att sluta röka är att sluta röka. Att bara dra ner på cigarettkonsumtionen räknas inte. Visst, 5-6 cigaretter per dygn är bättre än 25-26. Men det är inte bra. Det är uselt. Jag vill ju sluta. Varför kan jag då inte göra det? Det gör mig arg.

Förkyld håller jag på att bli också .Blä. Men kanske är det bra? Kanske ska jag hoppas på en präktig influensa. Med hög feber och superont i halsen och ihållande hosta kanske det är lättare att helt dumpa cigaretterna.

Jag tror att jag ska fundera på saken medan jag äter middag.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

En vecka i limbo

Under en vecka stannade mitt liv upp. Det är svårt att planera sommaren när man inte vet om den kommer involvera cellgiftsbehandling. Som att befinna sig i limbo.

Det var en gratulerar-du-är-medelålders-välkommen-till-oss-för-mammografi-undersökning. Jag gick dit totalövertygad om att allt var ok. Själva mammografin var inte mycket att bråka om heller. Tandläkaren är värre.

Några dagar senare fick jag ett brev. Undersökningsresultatet visade att jag måste komma på återbesök. Först blev jag förvånad. Men jag fick veta att det är vanligt med återbesök. Då så. Jag traskade iväg till mottagningen igen, övertygad om att nu skulle allt ordna sig.

Det var under ultraljudsundersökningen jag insåg att något var fel. Och när läkaren var klar sa hon att jag skulle remitteras vidare. För säkerhets skull. Antagligen hade jag inget att oroa mig för. Men för säkerhets skull.

Veckan som följde var inte den bästa i mitt liv. Jag är inte en komplett idiot. Jag förstod att de hittat något centimeterstort på vänster sida som kan innebära bekymmer. Och på en vecka får man god tid på sig att fundera igenom alternativen. Inte allt för muntert.

I onsdags var det dags för Dagen D. Jag gick till mottagningen med hjärtat i halsgropen. Det blev ett kort besök. Nej, jag har inte cancer. Jag har förändringar som kan utvecklas till cancer. Risken ligger på några procent. Om ett halvår ska jag tillbaka på kontroll.

Behöver jag ens nämna att jag blev enormt lättad?

Nu ska jag landa och sedan fortsätta med mitt liv. Som alltså innefattar en förhöjd risk för cancer. Och min poäng är att om jag får cancer kommer den antagligen upptäckas tidigt. Ökar överlevnadschanserna betydligt. Så när ni får kallelser till mammografi – gå dit. Undersökningen är inte besvärlig alls. Den kan bespara er åtskilliga framtida bekymmer. Och bara så ni vet – de sköterskor och läkare jag pratade med var jättesnälla och gulliga. Det underlättar mycket.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Katten som avskyr p-piller

Tvingade i min katt Elli p-piller tidigare. Tvingade är rätta ordet. Hon tycker lika mycket om att få ett piller nedtryckt i halsen som jag tycker om att gå till tandläkaren. Men jag brukar inte morra åt tandläkaren och inte biter jag henne heller.

P1030249-002Elli hade säkert föredragit om jag struntat i p-pillrerna. Men utan dem löper hon varannan månad. Även om jag kan stå ut med hennes gastande när hon höglöper är jag inte så säker att mina grannar gör det.

Ett annat problem med en p-pillerfri tillvaro är att min hankatt Constantine är för korkad för att fatta att han är kastrerad. Sedan Elli flyttade in hos mig har jag därför fått veta mycket mer om katters kärleksliv än jag vill veta. Och ärligt talat, Elli verkar själv ganska less på Constantines uppvaktning varenda gång hon löper.

Eftersom Constantine är kastrerad har han inga små soldater som kan göra Elli på smällen. Men Elli är rymningsbenägen. Min fasa är att hon ska smita en vacker dag och komma tillbaka efter två veckor och vara med kattungar. Och är det något världen inte behöver så är det fler kattungar. Annars hade det inte varit så gott om hemlösa katter. Där jag bor dräller det av dem. Constantine och Elli var två av dem, innan de flyttade hem till mig.

Gissa om Elli kommer steriliseras så fort jag får råd.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Datorkrångel

Jag är irriterad. Riktigt irriterad.

Planen var att jag skulle spendera hela kvällen i tv-soffan. Jag är sjuk och tänkte att en brittisk deckarserie skulle pigga upp. Strax före nio gjorde jag en kopp te och satte på tv-n. Dessutom slog jag på datorn. Jag tänkte att mitt antivirusprogram skulle få gå igenom min gamle trotjänare medan jag satt och myste framför tv-n.

Stort misstag.

Min gamle trotjänare tycks inte må bra. Åtminstone inte att döma av resultatet av antivirusprogrammets genomgång. Och när min gamle trotjänare inte mår bra blir jag irriterad. Jag vill veta vad som är problemet. Nu har jag suttit framför datorn i över tre timmar och jag är inte ett dugg närmare gåtans lösning. Vilket gör mig ännu mer irriterad.

Datorer krånglar. Det är vad datorer gör. Flitiga datoranvändare får därför lära sig betydligt mer om datorer än vad de egentligen borde behöva. Jag har iallafall fått göra det. Och visst, det är kul att lära sig hur saker fungerar. Men inte när man är sjuk och egentligen vill sitta och mysa i sällskap med en brittisk tv-deckare.

Nu ger jag upp för ikväll. Jag får ta itu med eländet imorgon istället, när jag tänker klarare. Det är iallafall planen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,