Röj på odlingslotterna #blogg100 Dag 62/100

Gemensamt röj på kvarterets odlingslotter i dag. Odlingslotterna har fått en ny ledningsgrupp, ett bra gäng som kan organisera och ta tag i. Det var många av odlarna som deltog i dag, det var kul att se.

IMG_5132-003Jag har lämnat över min lott till en annan men har sagt att jag kan vara med på ett hörn, rensa lite ogräs och se till att rabatten framför kvarterslokalen inte förfaller alldeles. Min odlingslott har varit ett dåligt samvete i några år nu, det känns bra att ha lämnat över.

För övrigt har jag präktig träningsvärk sedan komposttömningen i går. Jag kan tänka mig hur det kommer kännas i morgon. Alvedon kommer bli räddaren i nöden, gissar jag.

Bilden på flocktulpanen (latin: tulipa tarda) är från syrrans trädgård på Styrsö. En av mina favoriter.

Saker jag gör

Saker jag gör annandag påsk:

•Sover till klockan tolv;
•Pratar i telefon en timme;
•Sorterar och raderar foton;
•Lyssnar på Yeah Yeah Yeahs;
•Dansar till Yeah Yeah Yeahs;
•Pratar odling med grannarna;
•Klipper gräs;
•Rensar ogräs;
•Drar in jord i lägenheten;
•Dammsuger upp jorden;
•Pratar böcker en timme med grannsonen;
•Tänker att jag av hänsyn till diverse oväntade besök borde städa lägenheten oftare;
•Svär över borttappad internetuppkoppling.

Och så åt jag ett par gånger.

Vår vår vår!

Nu har jag invigt våren på allvar. I eftermiddags gick jag ut och satte mig på gården. Med mig hade jag en mugg kaffe och min (sällsynt försummade) dagbok. Vädret var härligt, lagom varmt. Jag skrev dagbok och pratade med grannar och njöt av tillvaron. Under en avstickare till 7-Eleven för att fylla på nikotinförrådet – mitt senaste försök att sluta röka totalhavererade under konferensen förra veckan – fotograferade jag.

Särskilt mycket sajtbyggande har det inte blivit de senaste dagarna. Inspirationen tog slut i lördags. Däremot har jag jobbat lite på sajten jag gjorde tidigare i år, lagt in ett par Facebook-funktioner. När jag googlade runt hittade jag dessutom några bra tips om WordPress.

Nu ska jag gå igenom fotona jag tagit de senaste dagarna, i väntan på att WordPressinspirationen kommer tillbaka.

 

 

Mer planterat

Sommarblommorna tar aldrig slut. I söndags -förra söndagen – planterade jag ytterligare några. Fyra pelargoner och två blomstertobak, inköpta för vrakpris på en torgmarknad. Starka, klara färger – mörkrosa, ljusrosa, lime. Och så lite vitt. För att väga upp alla färger.

Satte blommorna i ett ekfat. Jorden i ekfatet var ju från förra året, så jag fick ta bort det översta lagret – en dryg decimeter – och fylla på med ny jord samt lite gödsel. Sen ner med blommorna och så en kanna vatten på det. Klart.

Bredvid ekfatet stod en tom plasturna. Jag gav i uppdrag åt en granne att själv köpa in lite petunior eller något annat billigt för de pengar som blivit över. Grannen planterar. Han hade tänkt plantera blommorna i ekfatet också, men jag hade en stund över så jag tyckte det var lika bra att göra det. Kändes trevligt att få plantorna i jorden, liksom.

Trevligt är också att så många grannar har hjälptes åt att vattna förra veckan. Det var varma dagar och att vattna har varit nödvändigt. Men den här veckan har det regnat mer eller mindre hela tiden. Ingen vattning nödvändig.

Däremot blir det mer plantering. Jag har fått ytterligare några sommarblommor av mamma. Hämtade dem hos henne i torsdags. Tänkte försöka få dem i jorden i morgon.

Nymålat

Jag är aktiv i kvartersföreningen. Vi har en kvarterslokal, som vi ägnat en hel del tid åt att göra mysig och funktionell. Men själva lokalen var ett problem. Fukt fick målarfärgen längs en vägg att bubbla upp och putsen rasade. Måste lagas, helst av någon med yrkeskunskaper. Dessutom var vi innerligt trötta på färgen på väggarna. Gult, med en dragning åt aprikos. Störtfult.

Vi pratade vackert med fastighetsskötaren. Han anlitade en murare som lagade fuktskadorna. Måla lokalen fick vi hyresgäster göra själva, men vi fick pengar till färg. Gräddvitt och grönt enades vi om, efter visst dividerande.

En granne mätte upp väggarna, diskuterade färgtyper och målningsmetoder med färgaffären, lade in en beställning. Dessutom röjde han ut en massa skräp som legat i lokalen sedan hedenhös. Jag engagerade en annan granne, tillika lycklig bilägare, att hänga med till affären och hämta rubbet.

Förra helgen var det dags att måla. Jag hade pratat med diverse villiga grannar. Men folk kan ju få förhinder i sista minuten. Jag oroade mig för att ingen skulle dyka upp och att jag och ett par-tre andra stackare skulle få arbeta 12-timmarspass både lördag och söndag.

Jag oroade mig i onödan. Massa människor slöt upp. Målandet gick som en dans. Käk fick vi också. En tjej gick och köpte pizza och kakor, en annan fixade dricka. När jag på söndagen satt på (det iskalla) golvet med pizza i ena handen och dricka i den andra tänkte jag att jag är lyckligt lottad som bor i ett kvarter med så många snälla och hjälpsamma grannar.

Den här veckan har det varit en del efterarbete. Ett par grannar har städat, ställt i ordning möblerna, hängt upp tavlorna. Jag har målat lite i förrådet. Nu börjar det se riktigt snyggt ut. I helgen ska vi måla det sista på elementen och försöka få rent golven. Det senare lär bli så lagom kul. Väggputs och stengolv är ingen bra kombination.

Nyårsfest, nyårsfyrverkerier och två stressade katter

Nyårsfirandet är över för den här gången. Jag var bjuden på fest hos kompisar. Trevliga människor- både vuxna och barn -, massa god mat, lekar och musikframträdanden (piano, dragspel och fiol, fast inte samtidigt). Avspänt och mysigt, precis så jag vill inleda ett nytt år.

Hemma var det inte lika avspänt. Mina katter är ett bekymmer i nyårssammanhang. Sedan gammalt vet jag att Leslie hatar fyrverkerier och jag hade mina dubier när det gällde Constantine också. När klockan närmade sig tolvslaget gick jag därför hem en sväng. Gav katterna mat, klappade dem och lekte med Leslie och Constantine i ett försök att avleda uppmärksamheten. Det fungerade någorlunda på Leslie. Gud vare tack för snören och lättdistraherade katter. Constantine däremot bet inget på. Han var påtagligt stressad, ilade runt i lägenheten på jakt efter en plats där han kunde gömma sig från oväsendet.

Honkatterna kunde inte brytt sig mindre om vare sig fyrverkerier eller mig. Möjligtvis var de irriterade för att smällandet hindrade dem från att somna.

Av detta drog jag en högst ovetenskapliga slutsats: hankatter är nervösa och blir rädda av fyrverkerier, honkatter är tuffare och bryr sig inte. Undrar om det skulle hålla i en mer vetenskapligt genomförd undersökning?

När det värsta var över runt 00.20 och Leslie och Stantin återfått lugnet gick jag tillbaka till festen en stund. Men inte så länge. Senast två låg jag nerbäddad i min egen säng, beväpnad med en bok. Läste tills jag somnade, med två (avsevärt lugnare) hankatter bredvid mig.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,