Megaloppisshopping

I dag var det Megaloppis i Majorna-Kungsladugård, för tredje året i rad. Folk ställer upp bord på gatan och lägger upp prylar de vill sälja. Priserna är låga, kläder för 10-40 kr är det normala, men en del är dyrare. Det mesta begagnat, men också en del nytt.

Jag traskade runt i nästan fyra timmar. Ganska kallt och blåsigt och ett tag regnade det, men det var ändå mycket folk, både försäljare och folk som bara var ute för att fynda.

Och jag fyndade. Toppar, blusar, jeans, sjal, munkjacka, läderväska, överkast, babykläder. Jag gjorde av med ca 300 kr. När jag kom hem stoppade jag ner allt i plastpåsar och lade in i frysen. Köper man begagnat är det bäst att vara försiktig. Låt textilier ligga i frysen i tre dygn. Eller släng genast in rubbet i torktumlare eller torkskåp och vrid upp gradantalet till drygt 60 grader.

Nu är jag nästan pank. Har lite pengar att köpa mat för. Ovanligt många räkningar denna månaden. De flesta är betalda, ska fixa resten i veckan. Men först ska jag trolla fram 300 kr.

Garderob i sönderfall

Upptäckte i dag att en av mina älsklingstoppar har fått hål. Normalt hade jag slängt den men det var det där med älsklings-. Jag ska försöka laga, även om mina färdigheter med nål och tråd inte direkt imponerar.

Två par älsklingsjeans håller också på att falla isär. Så till milda grad att handsömnad inte räcker till. Jag måste fixa en symaskin. Och någon som vet hur man använder den.

Smutsiga. Och älskade.

Mina älsklingsconversekopior är däremot bortom räddning. Skulle vara med silvertejp i så fall. Normalt vägrar jag köpa kopior, jag vill ha originalet (kalla mig snobb). Men förra våren hittade jag de här kopiorna vars mönster jag bara älskade. Jag använde dem hela sommaren. Mot slutet började sulorna ge upp. Originalen håller normalt två säsonger. De här överlevde bara en. Men det tar emot att slänga dem. Jag älskar ju dem.

Jag har faktiskt köpt ett par kopior i år också. Men jag vet inte jag. Går jag barfota i dem får jag skoskav. Det händer aldrig med originalen.

Nya. Inte så bekväma. Vi får se.

 

Vår!

Inget mer sånt här, tack

Visst. Det är svinkallt ute. Börjar det regna nu faller det troligtvis ner som snö. Men ändå. Det är vår.

I går såg jag de första utslagna krokusarna. Och är jag vaken tillräckligt långt in på natten hör jag massa fåglar gasta som inte hördes för en månad sedan. Och i natt går vi över till sommartid.

Det sistnämnda kunde de ha hoppat över för min del. Jag gillar mörker. Fattar inte poängen med ljusa kvällar.

Fler vårtecken: folk har börjat dumpa vinterkläderna. Själv har jag grävt fram skinnjackan jag köpte på loppis i höstas. Och ett par svarta sneakers. Adjöss till vinterjacka och vinterkängor.

Snart åker den stickade halsduken samma väg.

För att fira köpte jag ett par converse-kopior i fredags. Kostade 200. Det har jag råd med.

 

Megaloppis i Majorna

Har haft en sällsynt hektisk period. Möten, odling, utflykt och så den stora finalen – Megaloppis i Majorna, anordnad av Ekologisk stadsdel Majorna.

Megaloppisen var igår. Under några timmar förvandlades Majorna till en jättelik loppmarknad. Hundratals boende i stadsdelen satte ut sina bord och sålde. Otroligt många människor gick runt mellan borden, prutade och fyndade. Folkfest, liksom.

När jag kom hem vid fyratiden på eftermiddagen var jag dödstrött men helnöjd. 4 blusar, en top, två halsband, en scarf och två väskor köpte jag. Under 200 spänn kostade det mig och det var snygga grejer jag fick tag på. Jag behöver inte gå på sommarrean i år – jag har redan köpt kläder. Och för en gångs skull har jag konsumerat och agerat ekologiskt hållbart.

Pratade med en tjej som hade köpt en jättelik jugendtavla. Och en All-Starväska. När dagen gick mot sitt slut såg jag folk som släpade på böcker, husgeråd och möbler. Och kläder naturligtvis. Mycket kläder. Och det är liksom det som är grejen. Folk säljer allt möjligt och mycket är av god kvalitet. En av väskorna jag köpte igår hade överhuvudtaget inte använts.

Det var andra året i år megaloppisen arrangerades. Och nu är det en tradition. Planen är att loppisen ska ske den sista söndagen i maj varje år. Det känns toppen. Vi snackar om något helt unikt. Det förtjänar att upprepas – en hel stadsdel förvandlad till loppmarknad. Och det är de boende som själva bär ut sina bord och prylar och sedan städar efter sig. Det som inte sålts och som inte folk vill ta med sig hem igen skänker de till Myrorna.

Lysande, helt enkelt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Höstkyla och ett par ljusröda converse

Gick ut för att handla kattsand tidigare i kväll. Ja, igår kväll om jag ska vara noga. Klockan är visst över midnatt. I dag har blivit igår.

I vilket fall som helst: det var ruggigt kallt ute. Riktigt höstnattskallt. Jag hade gått ut i tunn kappa och converse och frös som attan. Köpte en påse godis för att trösta mig. Utöver kattsanden, alltså.

Höstkyla betyder att det är dags att strukturera om utomhusgarderoben. Fram med koftor, varma halsdukar och vantar. Och varmare skor.

Förresten, glöm det där med skorna. Har  just fått ett par converse av en yngre släkting. Vansinnigt snygga – ljusröd mocka, extrahöga skaft. Dem tänker jag njuta av ett tag. Jag struntar i om det är egentligen är för kallt för dem.

Skrynkligt i sommarhettan

Jag har varit anmärkningsvärt skrynklig idag. Samma sak igår. Jag skyller på vädret.

Är det 30 grader ute känner jag inte för att ta fram strykjärnet. Och jag är inte typen som stryker skjortor och blusar när de är nytvättade. Näpp, in i garderoben bara. Tänker att jag fixar strykningen när det är dags för användning.

De senaste dagarna har det varit riktigt skjort- och blusväder. Men inte sjutton vill jag stå och svettas med ett strykjärn när termometern ligger och darrar vid 30-strecket. Då är jag hellre skrynklig.

Annars är det ett fint strykjärn jag har. God kvalitet. Ärvde det från farmor. Hon var sömmerska och hade nog sina krav när det gällde klädvård. De kraven har inte gått i arv till mig. Jag är genuint slarvig med min klädsel. Men strykjärn har jag.

Kläder tycker jag också om, trots att jag slarvar. Har gjort en del fynd på sommarrean. En del strykfritt, en del inte.

Trädgårdsarbete och jordiga kläder

P1060762-B_1

Ok. Det var inte det smartaste jag gjort. Det är jag den första att medge. Att gå ut till odlingslotten i nytvättade blåjeans och ljusblå skjorta. Dröjde inte många minuter innan nytvättat var ett minne blott. När jag kom hem igen var både jag och kläder anmärkningsvärt jordiga.

Jag borde ha lärt mig. Jag kan inte utföra trädgårdsarbete utan att smutsa ner mig. Det spelar ingen roll vad jag gör. Vattnar eller rensar ogräs,  klipper gräs eller planterar om. När jag är klar är kläderna mogna för tvättkorgen.

Vilket är helt i sin ordning om jag har på mig kläder som kan köras i 60 grader. Kläder där det inte är en katastrof om en del fläckar inte går bort. Gamla, slitna kläder. Inte mina älsklingsjeans. Inte en ny ljusblå skjorta som jag knappt hunnit använda. Särskilt det där med skjortan retar mig. Jag tvivlar på att den någonsin blir sig själv igen.

Korkat. Det finns inget annat ord för det. Korkat. Men inget jag kan göra något åt nu. Jag hade i allafall trevligt medan jag sabbade min fina blåa skjorta. Och när jag kom hem belönade jag mig själv med rabarberkräm gjord på nyskördade rabarber. Det var gott.