Batterimissar, möten, telefoner
Det är en fördel att kolla kamerabatterierna innan man traskar i väg till mötet med unga släktingen som kommit till stan på långväga besök. Det gjorde inte jag. Så några foton blev det inte. Däremot satt vi och pratade ett par timmar innan det blev dags för mig att gå hem. Telefonmöte med de andra pocketbloggarna och innan dess hade jag lite saker att fixa.
Ett av samtalsämnena på PocketBloggmötet var årets bok- och biblioteksmässa. Den är i slutet av september, vilket inte är så långt bort. Sommaren har gått snabbt.
På tal om telefoner. Jag måste köpa en ny. Den jag har är i bedrövligt skick. Eller kanske inte, med tanke på allt den fått stå ut med under de år jag haft den. Jag har snubblat på den, tappat den i golvet, spillt kaffe på den (det tog ett dygn för den att torka och under tiden lät den konstigt). Nu låter den konstigt hela tiden, även om jag inte dränkt den med kaffe.
Dags att köpa en ny alltså. Tror jag ska satsa på en plommonröd den här gången. Eller knallgrön. Eller vad som helst som syns så att jag inte snubblar på den lika ofta.
Dyrt blev det
Urgk. 455 spänn kostade det att fixa nytt lås till bokningstavlan i tvättstugan. Där har jag för att jag är en slarver. Och för att jag inte hade vett att göra en kopia av den enda nyckeln jag hade innan jag tappade bort den. Kalla mig ärthjärna, när som helst.
Det var kostnaden för ett nytt lås jag tänkte på när jag igår hittade de där lila tygskorna i den lokala skoaffären. Ursnygga detaljer. Som gjorda för mig. Halva priset var det också.
Jag köpte dem inte. Jag har en räkning på 455 kronor att betala.
Det där med att vara ekonomisk. Jag hatar det.
Fler tantpoäng
I dag har jag varit riktigt tant. Jag tog min tantiga dramaten (som jag fått till låns av en viss äldre dam som inte behöver den sedan hon blev med rullator) och traskade i väg till Ica beväpnad med Ica-kort och rabattkuponger.
En av kupongerna skulle ge mig en djupfryst tårta. Gratis. Som tack för att jag dragit mitt Ica-kort för första gången i butiken i fråga.
När jag lassat på mig allt annat jag skulle ha (och som jag skulle få 5% rabatt på, tack vare den andra kupongen) började jag leta efter den utlovade tårtan. Och hittade den inte. Så många frysdiskar, så få frysta tårtor. Bara glass och bär och gudvetvad som jag måste betala för och inte hade råd med. Till slut var jag mogen för den ultimata tantigheten: att grabba tag i närmaste butiksanställde och med potentiell besvikelse i rösten fråga Var är tårtan ni lovade mig?
Då såg jag den. Frysdisken som stod en bit bort från de andra frysdiskarna. Fulladdad med tårtor. Jag nappade åt mig en prinsesstårta (fler tantpoäng) och traskade glatt i väg till kassan.
När jag kom hem gjorde jag något inte fullt så tantigt. Jag gick direkt på tårtan, utan att ta omvägen över middagen. Jag menar, all den där grädden innehåller väl massa vitaminer och proteiner och krafs?
Fotona tog jag på vägen till affären.
Megaloppisshopping
I dag var det Megaloppis i Majorna-Kungsladugård, för tredje året i rad. Folk ställer upp bord på gatan och lägger upp prylar de vill sälja. Priserna är låga, kläder för 10-40 kr är det normala, men en del är dyrare. Det mesta begagnat, men också en del nytt.
Jag traskade runt i nästan fyra timmar. Ganska kallt och blåsigt och ett tag regnade det, men det var ändå mycket folk, både försäljare och folk som bara var ute för att fynda.
Och jag fyndade. Toppar, blusar, jeans, sjal, munkjacka, läderväska, överkast, babykläder. Jag gjorde av med ca 300 kr. När jag kom hem stoppade jag ner allt i plastpåsar och lade in i frysen. Köper man begagnat är det bäst att vara försiktig. Låt textilier ligga i frysen i tre dygn. Eller släng genast in rubbet i torktumlare eller torkskåp och vrid upp gradantalet till drygt 60 grader.
Nu är jag nästan pank. Har lite pengar att köpa mat för. Ovanligt många räkningar denna månaden. De flesta är betalda, ska fixa resten i veckan. Men först ska jag trolla fram 300 kr.
Gullighetsfaktor: hög
Var hos Sofia i onsdags och hälsade på henne och världens gulligaste syskonbarnbarn. Elly har blivit större, hon ler och hon griper tag i saker. Hon har börjat använda napp. Hon äter i princip jämt och i onsdags hade hon ont i magen. Jag tog lite foton men kunde inte fotografera för nära eftersom Elly inte tyckte om blixten.
Passade på att leka med katterna också. Det är otroligt vad mycket bus man kan åstadkomma med ett snöre.
Mer gulligt: i torsdags var jag på stan med en viss äldre dam. Jag har hela tiden tänkt köpa ett gosedjur som första present på Elly. Men den äldre damen, som inte delar min passion för gosedjur, släpade in mig på Åhléns barnklädesavdelning. Det funkade. Jag bara smälte. Det finns SÅ mycket söta babykläder.
När vi gick från Åhlens var jag nästan övertygad om att jag kanske kanske kanske ska köpa kläder till Elly som förstapresent. Kanske.
Bokrea!
Årets stora bokrea började i dag. Jag min pappskalle hade inte kollat öppettiderna på den lokala bokhandeln och traskade dit strax före midnatt i går. Stängt. Skulle öppna 08.00. Bara att traska hem igen. Men jag fick i allafall köpt cigaretter på vägen.
I morse strax före åtta var jag på plats igen. Kunde snabbt konstatera att bokmässan inte är vad den varit. För några år sedan var det packat med folk i den lokala bokaffären den första timmen av bokrean. Nu var vi några få tappra.
Gissar att näthandeln slår hårt mot den ordinarie bokhandeln. På nätet kunde man förhandsbeställa reaböcker redan för 2 veckor sedan. Jag var en av dem som gjorde det. Många böcker. Inte ville jag vänta tills bokreapremiären när jag kunde förbeställa på nätet. Dessutom är priserna på nätet lägre.
Men allt finns inte på nätet. De ordinarie bokhandlarna passar på att rensa i sitt sortiment under rean. Sånt som inte hamnar i reakatalogerna. Jag ville kolla om det fanns några fynd. Dessutom var det en bok som jag missat att beställa på nätet och som jag ville ha tag på.
Jag fick tag på boken jag missat på nätet. Och hittade ett par pocketböcker för tio spänn styck. Dessutom passade jag på att botanisera i det ordinarie pocketutbudet. Bokhandeln körde med 30% nedsatt på det ordinarie. Ett erbjudande jag inte kunde motstå.