Datorer och kärnkraftverksnoja

Verkar som jag till slut fått ordning på Datorn från Helvetet. Den funkar som den ska. Fantastiskt.

Jag vågar inte riktigt tro på det. Jag väntar fortfarande på att datorn ska få en härdsmälta.

Vilket var en högst olämplig liknelse att ta till. Med tanke på vad som just nu pågår i Japan. Dumma, elaka mig.

Ganska intressant, ändå. Nyhetsrapporteringen senaste dygnet har väckt min självbevarelsedrift till liv. Jag är för närvarande plågsamt medveten om att jag bor 6 mil från ett kärnkraftverk. Normalt brukar jag förtränga det. Men nu går det inte. Varenda gång jag kollar nyheterna blir jag påmind.

Kunde inte staten placerat de där förbannade reaktorerna någon annanstans? Så långt bort från Göteborg som möjligt? Nånstans där ingen bor?

Jag ska sluta läsa nyheter. Nyhetsrapportering är inte bra för mig.

#fail, ministern

Jag kan inte på ett bra sätt uttrycka vad jag känner inför det som just nu händer i Libyen. Men människor mördas för att de vill bli av med en hatad diktator.  Och det som nu händer och kan komma att hända i Libyen riskerar få Tunisien och Egypten att framstå som en mild västanfläkt. Här snackar vi om en förtryckarregim som tycks lira i en helt egen division.

Och vad gör vår utrikesmister Carl Bildt? Pratar om vikten av stabilitet i Mellanöstern.

Jomen tack! Vi har haft stabilitet i vissa länder i Mellanöstern i några årtionden nu. Och det har ju fungerat lysande hittills. Alla människor lyckliga och nöjda, de mänskliga rättigheterna respekteras och ekonomierna blomstrar. Det är därför folk demonstrerar nu. För att visa hur glada och tacksamma de är.

Herreminje! Inte fasen kan jag minnas att Carl Bildt svamlade om stabilitet när folken i de baltiska länderna demonstrerade för självständighet för 20 år sedan.

Karln finns på Twitter. Gissa om jag är frestad att bombardera honom med ilskna tweets. För det är det fina med det här landet. Här kan vi tala om för utrikesministern att vi tycker han har fel. Det kan man inte i Libyen.

Arrrrrgh! Jag blir så ARG!