Uppsagt #blogg100 dag 7/100

Uppsagt: ett styck prenumeration på Göteborgs-Posten. Missnöjet med tidningen har funnits där länge och den senaste tidens storgräl på ledarredaktionen blev sista spiken i kistan. Med rekryteringen av Alice Teodorescu har GP har tagit ett långt kliv högerut, från socialliberalism till någon slags antifeministisk konservatism och jag står bara inte ut. De sista dagarnas ledare, sedan Teodorescu tillträde jobbet, är för mycket.

Nu är frågan: ska jag prenumerera på en annan tidning (Göteborgs Fria, ETC, DN). Eller ska jag skippa prenumeration helt (jag har ju tv, radio, nättidningar) och spara pengarna? Jag skulle behöva spara pengarna.

IMG_0763-003Och för att inte vara helt neggo: här är ett foto tagit förra våren på Botaniska trädgården.

Flugfritt

En flugkoloni flyttade in i mitt kök. Men inte den där sortens flugor som bzzzz-ar och som jag förknippar med sommaren. Dem brukar mina katter äta upp. Mycket behändigt.

Inte sådana alltså. Utan bananflugor. Pyttesmå flygflän som om man inte vidtar radikala åtgärder snabbt förökar sig. Tyvärr är katterna totalt ointresserade av dem.

När jag nämnde mina objudna gäster för storasyrran frågade hon om jag köpt frukt på sistone. Aha. Det är därför de kallas bananflugor. Och jag köpte faktiskt bananer för ett tag sedan.

Det är det jag alltid har sagt. Frukt är inte nyttigt.

I vilket fall som helst är bananflugorna historia nu. Man kommer långt med en ihoprullad tidning.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Odells agerande uttryck för sympati?

På dn.se finns en artikel där några Konstfackstudenter ger deras syn på den senaste tidens turbulens kring Konstfack.

Studenterna förstår inte de kritiska reaktionerna på Odells iscensatta psykos. En av dem vänder sig mot påståenden om att Odell drivit med psykiskt sjuka och understryker att Odell genom sin aktion själv försatt sig i en mycket sårbar situation. En annan påpekar att han anser att det är ett uttryck för “djupaste form av sympati” för psykiskt sjuka att försöka sätta sig in i deras situation.

Tack, men nej tack. Om Odells agerande är ett uttryck för sympati är det sympati som iallafall jag kan leva utan. Om hon velat sätta sig in psykiskt sjukas situation kunde hon ha börjat innan hon gick upp på Liljeholmsbron och agerade suicidbenägen. Hon kunde ha funderat över hur människor kan må så dåligt att de överhuvudtaget hamnar på psykakuten. Det finns gott om litteratur som beskriver fasorna med svår psykisk sjukdom, som beskriver ångesten, skräcken och desperationen.

Och om Odell verkligen förstått betvivlar jag på att hon agerat som hon gjorde. Hon borde insett att hon riskerade orsaka ytterligare lidande hos redan lidande människor.

Studenterna som ansåg att Odell agerat i sympati hävdade också att om Odell varit man och journalist skulle hon krönts till en ny Janne Josefsson. Det hoppas jag verkligen inte. Jag hoppas att en journalist som varit så klumpig och hänsynslös skulle fått sparken.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,