Halloween

Jag funderade faktiskt på att ge mig ut och orientera i går förmiddag. Men vädret var inget vidare. Och så var det Halloween. Gud vet vad för nåt otäckt som är ute och rör på sig en sån dag.

Alltså stannade jag hemma och läste en skräckroman. Och sen sov jag, länge, länge. Halloween tillbringas bäst i sängen.

Men jag var faktiskt uppe på kvällen. Och det hade ju varit kul att toppa Halloween med en bra skräckfilm. Men det visades nada skräck på tv. Det läskigaste som visades var Law & Order C.I. och det var inte alls läskigt.

Jag tycker inte tv-kanalerna tar det här med Halloween på tillräckligt allvar. Jag funderar på att skriva till nån och klaga.

Batman

På bio i kväll med en kompis. Såg The Dark Knight Rises. Ruggigt bra film. Lite besviksamt att Gotham City såg ut som New York i vilket avsnitt av Law & Order som helst. Men annars gillade jag att realismen och allvaret och brutaliteten. De tidiga Batman-filmerna var gulliga och Gotham City coolt men detta var mer i min smak.

Och så var ju Gary Oldman med. Det finns ingen som Gary Oldman.

Christian Bale var också mer än ok. Jag var skeptisk till tanken på honom i Batman-kostym men det funkade bra. Men bäst funkade Anne Hathaway i Catwomandräkt. Jag har bara sett henne som söt och snäll i diverse tjejfilmer och trodde inte hon kunde spela annat. Jag hade fel. Hon var bra som cynisk inbrotsstjuv som vill bort och hon var bra på action.

Det  enda som störde mig med filmen var det politiska budskapet. Årtusendets känga åt Occupy Wall Street-rörelsen och diverse ideologier på vänsterkanten. Så väldigt vänster är jag inte men fan inte så höger heller. Ofta går det att ignorera det politiska budskapet genom att fokusera på resten av filmen men här var det så överväldigande.Som Die Hard 3 ännu en gång, men utan humorn.

Men strunt i politiken ett tag. Jag måste se de tidigare två filmerna i triologin. Snart. Kompisen vill också se dem. Jag ser framför mig två filmkvällar med hyr-dvd och mängder av popcorn.

Helg

Det var en lugn helg. Jag sov till eftermiddagarna, drack kaffe och läste tidningen, sov lite mer, tittade på tv och spelade datorspel och drällde runt på Twitter, sov ännu mer och så vidare.

Helgens bästa var Ice Age 2 i fredags. Jag bara älskade den. Ettan visades för en dryg vecka sen. Jag tyckte riktigt bra om den också. Jag hade inte sett någon av filmerna tidigare – så typiskt mig att upptäcka något tio år efter alla andra. Framför allt älskar jag den lilla korkade varelsen med den yviga svansen, Scrat. Den sabeltandade ekorren. Han är som Constantine, fast med mer tänder.

Synd att sjuan sände de dubbade versionerna. Jag hatar dubbat och jag hatar det extra mycket med Ice Age. Killen som gör Sid pratar så otydligt, jag fattar knappt vad han säger. Och vad är det för poäng med att visa dubbat så sent på kvällen? Ungar som är stora nog att vara uppe till tio är stora nog att ha lärt sig läsa.

För övrigt är det enda viktiga som hänt att jag invigt våren. I dag. Nej, igår. Måndag alltså. Sneakers och skinnjacka i stället för kängor och parkas. Fast fortfarande med stickad halsduk. Jag är förkyld och dessutom så gillar jag min stickade halsduk.

Kort kundkarriär

Ok. Det var nog den kortaste tiden jag varit kund hos ett företag någonsin.

Viaplay har ett erbjudande, första månaden gratis om man som nykund tecknar abonnemang. Såg jag i kväll när jag skulle kolla på Vampire Diaries på play. Bra tillfälle att prova på tyckte jag, skaffade konto och beställde TV-paketet. Vampire Diaries är värd att betala för när provmånaden var över.

Och sen skulle jag kolla på Vampire Diaries. Men inte. Vampire Diaries fanns inte ens med i utbudet. Ett mejl till supporten senare fick jag bekräftat att Vampire Diaries mycket riktigt skulle ingå i TV-paketet. Jag ombads kontakta telesupporten.

Jag satt redan i telefonkö till telesupporten. Och där satt jag i en timme innan jag kom fram. Då bad jag killen jag pratade med att säga upp mitt abonnemang. Jag hade kunnat leva med att tekniken krånglade, men inte med att sitta i telefonkö en timme. Telefonköer är deprimerande.

Ska tilläggas att mejlsupporten var betydligt snabbare än telefonsupporten. Personen jag hade mejlkontakt var artig och professionell. Hon sa också att de hade haft många telefonsamtal i kväll, därav kön. Men ändå, hon kunde ju inte avhjälpa själva problemet, att jag inte kunde kolla på vampyrerna jag ville kolla på.

Viaplay är snabba att svara på Twitter också. Bra att företag finns på Twitter och bra när de svarar snabbt.

Men ändå. Det blev alldeles för mycket trassel för en tjänst. Inget mer Viaplay premium för mig på ett bra tag. Jag får se Vampire Diaries på ordinarie play-tid.

Midsommar

Det märktes redan igår eftermiddag att det var storhelg på gång. Färre bilar parkerade på gatorna. Många systemkassar på väg hem. Och lång kö till bankomaten. Midsommarfirande väntar.

Jag laddar för en lugn midsommar. Jag var bjuden till en kompis land. Men efter Ellys tur till veterinären förra veckan åker jag inte någonstans. Hemma För Vård Av Sjuk Katt, alltså. Elli tycks må bra men har fortfarande krage. Och på skrivbordet ligger ett recept på antibiotika, om hon skulle bli akut sjuk under helgen.

Inte fest utan date med kommissarie Morse och diverse andra mysterielösare alltså. Ska bli härligt. Jag är hysteriskt överstimulerad. De senaste veckorna har det varit för mycket att göra, för många människor, för mycket intryck. Jag behöver några dagars total overksamhet, befriad från rl.

Glass, godis, skräckfilm

Men blä vad jag mår. Två dagar med glass och godis har tagit ut sin rätt. Jag har ont i magen. Och jag har bara mig själv att skylla, ingen stod med en pistol riktad mot min tinning och väste “ÄT”. Det är lite sorgligt men min inställning till godsaker är lätt bulimisk. Jag äter tills jag blir illamående och sen äter jag lite till.

Jag måste lära mig frossa med måtta. Måttlighet är lösningen på alla mina problem.

Herreminjesus vad trist det låter.

I vilket fall som helst. Här blir det inget vettigt gjort i kväll. Ska kolla på en skräckfilm i väntan på att jag blir sömnig nog att kravla mig till sängs. Quaraintine, en remake av den spanska filmen Rec. Tjejen som spelar Dexters syrra har en av huvudrollerna. Henne gillar jag, så det här kan bli bra.

I onsdags såg jag framtidsdystopin Doomsday. Halva Doomsday. Började riktigt bra men efter ett tag urartade det. Den där typen av film där alla elakingar hade tuppkam och krigsmålning och beter sig som rabiessmittade hundar. Jag hade kanske tyckt den var bra för 25 år sedan – på den tiden gillade jag Mad Max-filmerna också – men nu blev det bara urtrist.

Tillökning i familjen

Nu har kiddo anlänt till världen. Systersonen ringde strax före midnatt och berättade att han och Fia fått en liten dotter. Att det var på gång visste jag. Fick ett sms klockan fyra i går morse om att de åkt till sjukhuset (igen). Några timmar senare kom ytterligare ett sms om att det hela satt i gång.

Ganska nervigt att gå och vänta på besked hela dagen (fast jämfört med de blivande föräldrarna hade jag det enkelt). I förmiddags gick jag hem till dem för att ge katterna mat, vatten och en dos uppmärksamhet.

Etermiddagen ägnade jag åt odlingslotterna och det gemensamma området. Premiär för året. Tog bort löv och nedvissnat. Ett par andra grannar var ute vid lotterna också. Kul att se hur mycket som redan kommit upp, det går snabbt nu.

Kvällen ägnades åt mord. Först i Midsomer, sedan i New York. Och så telefonsamtalet strax före midnatt där jag fick veta att jag blivit gammelmoster. Härligt!

Hoppas mina släktingar blir väl omhändertagna på sjukhuset i natt. Själv ska jag se på ytterligare en deckare och sedan sova några timmar.

Fotona tog jag för några år sedan på Styrsö.

Slött

Gäsp. Jag borde gå och lägga mig. Planen var att gå och lägga mig tidigt. Läsa en stund innan jag somnar. Har en bunt papper att läsa igenom. En tjock bunt. En mindre skog gick åt att skriva ut den högen.

Men vad gör jag? Slappar i tv-soffan. Kollar på amerikanska deckare. Repriser.

Anstränga mig kan jag göra i morgon. I dag alltså. Om några timmar. När jag sovit lite. Undrar om jag orkar kravla från tv-soffan till sängen.

Kanske inte. Kanske sover jag i soffan i stället.

Medan jag sov, bara sådär

För mig var fredagen den 11 februari närmast en icke-dag. Vaknade hyfsat tidigt (läs: halv åtta). Drack kaffe, spelade FB-spel och bokbloggade. Vid 11 tyckte jag det var dags för en cat nap. Gick och lade mig. Somnade. Och soooooov. Till halv tio. På kvällen alltså.

Att jag har en särskild talang för att sova vet jag. Men det finns tillfällen då jag förvånar mig själv. Imponeras av mig själv. Över tio timmar. Bara sådär. Jag gissar att jag var trött.

Ett par timmar, ungefär tre muggar kaffe och en rejäl dos kommissarie Frost senare lyckades jag äntligen leta mig fram till nyheterna. DN.se närmare bestämt. Och fick att president Mubarak snällt hade avgått. Något jag inte trodde skulle hända i första taget. Jag hade snarare väntat mig en egyptisk variant av Himmelska fridens torg.

Men nej. Medan jag låg och trynade skapades historia. Bra historia. Och med fredliga medel dessutom.

Allt där ute (läs: utanför min dörr) är inte doom and gloom. Minsann.

Listat

Har busmycket att göra de närmaste dagarna. Busmycket för att vara mig, alltså. Och i mitt huvud hotar kaos. Risken för akut hjärnsläpp: i det närmaste total. Högst troligt att jag glömmer hälften av det jag ska göra. Företrädesvis det som är viktigast. Som att rösta.

Så jag skriver en lista.

Jag tycker om listor. Tar till dem när tillvaron närmar sig kaos. Det viktigaste är inte att jag bockar av allt på listan. En del går alltid att prioritera bort. Det viktigaste är att få en översikt. Känslan av ordning och kontroll. Och möjlighet att tänka över vad som kan prioriteras bort.

En lista, alltså. Högst upp: RÖSTA! Och nej. Jag tittade inte på gårdagens slutdebatt på tv. Jag ser aldrig på debatter på tv, särskilt inte politiska sådana. Tycker inte om det uppskruvade tonläget. Är inte så förtjust i valkampanjer överhuvudtaget. Jovisst. Valet är mycket viktigt. Men valkampanjerna tycks ta fram de sämsta sidorna hos våra politiker. Och i vilket fall som helst intresserar jag mig mer för vad de sagt och gjort de fyra åren innan valet.

Så jag dumpade valdebatten. Pratade med syrran på telefon. Kollade på brit crime. Och följde en del av debatten om debattenTwitter. Det har varit mycket valkampanjssnack på Twitter på sistone. Intressant, särskilt som de ämnen som diskuterats där tycks ha skilt sig en del från det som diskuterats i gammelmedia. Åtminstone fram till de senaste dygnen, då de utförsäkrades situation hamnat i centrum även i gammelmedia.