Listat
Har busmycket att göra de närmaste dagarna. Busmycket för att vara mig, alltså. Och i mitt huvud hotar kaos. Risken för akut hjärnsläpp: i det närmaste total. Högst troligt att jag glömmer hälften av det jag ska göra. Företrädesvis det som är viktigast. Som att rösta.
Så jag skriver en lista.
Jag tycker om listor. Tar till dem när tillvaron närmar sig kaos. Det viktigaste är inte att jag bockar av allt på listan. En del går alltid att prioritera bort. Det viktigaste är att få en översikt. Känslan av ordning och kontroll. Och möjlighet att tänka över vad som kan prioriteras bort.
En lista, alltså. Högst upp: RÖSTA! Och nej. Jag tittade inte på gårdagens slutdebatt på tv. Jag ser aldrig på debatter på tv, särskilt inte politiska sådana. Tycker inte om det uppskruvade tonläget. Är inte så förtjust i valkampanjer överhuvudtaget. Jovisst. Valet är mycket viktigt. Men valkampanjerna tycks ta fram de sämsta sidorna hos våra politiker. Och i vilket fall som helst intresserar jag mig mer för vad de sagt och gjort de fyra åren innan valet.
Så jag dumpade valdebatten. Pratade med syrran på telefon. Kollade på brit crime. Och följde en del av debatten om debatten på Twitter. Det har varit mycket valkampanjssnack på Twitter på sistone. Intressant, särskilt som de ämnen som diskuterats där tycks ha skilt sig en del från det som diskuterats i gammelmedia. Åtminstone fram till de senaste dygnen, då de utförsäkrades situation hamnat i centrum även i gammelmedia.
Tv-tristess och kunglig romantik
Tråkigaste tv-veckan ever. Mellansyrran och jag var rörande eniga. Fotbolls-VM och prinsessbröllop. Vad visas på tv? Fotbollsmatcher. Kommentarer om fotbollsmatcher. Romantiska filmer om bröllop. Dokumentärer om bröllop. Matlagningsprogram om bästa bröllopsmaten. I en hel vecka. Mer än en vecka.
Urtrist. Jag avskyr fotboll. Inte är jag överdrivet förtjust i romantik heller. Inte min grej liksom.
Fast när kvällsnyheterna visades klockan halvåtta slog jag på tv:n. För att kolla in finalen. Upphovet till flera dagars bröllopsyra på tv. Vigseln mellan en svensk kronprinsessa och en medelklasskille. Och det var romantiskt. Det unga paret såg så uppenbart lyckliga ut. Så förälskade. Även en förhärdad cyniker som jag blev rörd. Jag önskar kronprinsessparet allt gott.
Men nu hoppas jag att tv-tablån återgår till det normala. Åtminstone delvis. Fotbolls-VM lär fortsätta ett tag till. Tyvärr.
Läs även andra bloggares åsikter om tv, kungafamiljen, kronprinsessan, bröllop, fotboll, VM
Blixt och dunder, typ…
Ett präktigt åskväder drog förbi Majorna i natt. Och helt oväntat kom det. Typ blixt från klar himmel.
Jag satt och tittade på Harper’s Island när det small till. Eller för att vara exakt: först BLIXT och ögonblicket därefter DUNDER-DUNDER-DUNDER. Jag flög upp ur tv-soffan, övertygad om att krig utbrutit. Katterna for som skållade råttor.
Så kom regnet. Ett skyfall av närmast bibliska proportioner. Katterna lugnade ner sig, återgick till att göra vad de nu hade gjort innan helvetet bröt lös. Jag lugnade ner mig. Öppnade vardagsrumsfönstret på vid gavel och lät kall ovädersnattluft strömma in i lägenheten. Fortsatte se på Harper’s Island. Och tänkte att det är mysigt med ett rejält åskväder när man tittar på horror.
gp.se skriver om ovädret här. Och konstaterar att nej, det var inte ett exceptionellt kraftigt åskväder. Men jag, som en stund befann mig mitt under det, upplevde det annorlunda.
Det var riktigt häftigt. Men nu undrar jag: borde jag ha stängt av tv:n när det var som värst?
Zombies på tv
I kväll visas zombierullen 28 dagar senare (2002) på tv 4. Rekommenderas.
Egentligen gillar jag inte zombies. De är fula, dumma och klumpiga. Deras matvanor är mer än motbjudande. Zombies har ingen elegans, ingen finess, det är bara slafs-slafs, tugg-tugg, slabb-slabb, skrik-skrik. Antagligen luktar de illa också.
Men det finns bra zombiefilmer, t.ex. brittiska 28 dagar senare. Filmad med digital videokamera och med relativt okända skådespelare i ledande roller. Otäckt – särskilt skildringen av soldater under extrem stress – och hyfsat trovärdigt.
Förra helgen visades en annan zombiefilm på tv 6, Land of the Dead (2005). Också riktigt bra. Regisserad av George A. Romero som också gjorde Night of the Living Dead (1968), Dawn of the Dead (1978) och Day of the Dead (1985)
Night of the Living Dead var den första filmen med moderna zombies, utan samband med voodoo-myten. Moderna zombies som käkar levande som i sin tur förvandlas till döda som också käkar levande och så vidare.
Night of the Living Dead är filmad i svart-vitt. Budgeten var liten och specialeffekterna blev därefter. Jag stängde av tv:n efter 45 minuter. Filmen är hejdlöst deprimerande. I en värld där de döda går igen finns det inget hopp. Även om de döda till slut besegras finns inget hopp. Lika bra att ta livet av sig med en gång. Helst innan de döda börjar gå igen. Typ.
Romeros andra zombiefilm Dawn of the Dead har jag inte sett men däremot gjordes en riktigt hyfsad remake 2001.
Läs även andra bloggares åsikter om film, George A. Romero, Night of the Living Dead, 28 dagar senare, tv, zombies
Årets första filmmiss
Åååååh vad irriterad jag blir. Kanal fem visade animerade Corpse Bride av Tim Burton idag. Upptäckte jag när jag slog på tv:n tio minuter innan filmen slutade. Jag har velat se Corpse Bride i evigheter, vilket i det här fallet betyder sedan 2005. Nu fick jag nöja mig med eftertexterna.
Tim Burton gör sagor. Roliga, cyniska, inte alltid barnvänliga sagor, ibland med mängder av lik. Han har gjort världen till en roligare och mer spännande och lyckligare plats genom filmer som Edvard Scissorhands (1990 – gullig), Ed Wood (1994 – vansinnigt rolig), Mars Attacks! (1996 – hysteriskt rolig) och Sleepy Hollow (1999 – läskig och rolig).
Planet of the Apes (2001) var inte lika bra som originalet och med lätt träaktige Mark Wahlberg som hjälten. Men Helena Bonham-Carter hade en ledande roll som apa med samvete och stal större delen av showen, så jag översåg så gärna med resten. Batman (1989) och Batman returns (1992) hör inte heller till favoriterna. Jag är inte totalsåld på superhjältar och det irriterade mig att Kim Basinger i första Batmanfilmen skrek fånigt så fort något hände.
En film jag däremot tyckte om var söta spökhistorien A Nightmare before Christmas (1993). Animerad liten pärla regisserad av någon Henry Selick; Burton hittade på storyn och producerade. Gulligt, läbbigt och inget för småbarn och lättskrämda.
En av Burtons finaste egenskaper är att han har en förkärlek för Johnny Depp i huvudrollen. Och på senare år även för Helena Bonham-Carter. Alltså, Depp och Bonham-Carter. Mer än så behöver iallafall inte jag.
Nu har jag alltså snopet missat Corpse Bride. Men en av syskonbarnen har Burtons senaste, Sweeney Todd: The Demon Barber of Fleet Street (2007). Johnny Depp och Helena Bonham-Carter i huvudrollerna och med så vitt jag kan förstå massor av lik. Den ska jag låna pronto.
Läs även andra bloggares åsikter om animerad, film, sagor, tv, Helena Bonham-Carter, Johnny Depp, Tim Burton
Datorkrångel
Jag är irriterad. Riktigt irriterad.
Planen var att jag skulle spendera hela kvällen i tv-soffan. Jag är sjuk och tänkte att en brittisk deckarserie skulle pigga upp. Strax före nio gjorde jag en kopp te och satte på tv-n. Dessutom slog jag på datorn. Jag tänkte att mitt antivirusprogram skulle få gå igenom min gamle trotjänare medan jag satt och myste framför tv-n.
Stort misstag.
Min gamle trotjänare tycks inte må bra. Åtminstone inte att döma av resultatet av antivirusprogrammets genomgång. Och när min gamle trotjänare inte mår bra blir jag irriterad. Jag vill veta vad som är problemet. Nu har jag suttit framför datorn i över tre timmar och jag är inte ett dugg närmare gåtans lösning. Vilket gör mig ännu mer irriterad.
Datorer krånglar. Det är vad datorer gör. Flitiga datoranvändare får därför lära sig betydligt mer om datorer än vad de egentligen borde behöva. Jag har iallafall fått göra det. Och visst, det är kul att lära sig hur saker fungerar. Men inte när man är sjuk och egentligen vill sitta och mysa i sällskap med en brittisk tv-deckare.
Nu ger jag upp för ikväll. Jag får ta itu med eländet imorgon istället, när jag tänker klarare. Det är iallafall planen.
Läs även andra bloggares åsikter om datorer, datorproblem, antivirusprogram, tv-serier