Sommarskyltning, sommarvärme, sommarnoja, sommarnöje
I dag fixade P och jag skylten. Delar av den åtminstone. Temat var givet: sommar. Men ännu är det inte klart, vi behöver fler anslag och lite mer prylar. Anslagen ska jag göra, förhoppningsvis i veckan.
På tal om sommar: det har varit varmt ett par dagar. Folk intar gräsmattor och uteserveringar och lapar sol. Jag nöjer mig med promenader på kvällarna. Så förtjust i sol är jag inte. Dessutom har jag hört att den orsakar cancer.
På tal om förfärliga sjukdomar: nyhetsmedier och samhällsprogram frossar i ehec. Det börjar göra mig nervös. Får min OCD att gå i topp och min matlust i botten. Jag tror att jag ska leva på ostsmörgåsar resten av mitt liv. Och nyponsoppa. Och yoghurt.
För övrigt firar jag sommarens inträde med att frossa i deckare. Jag vet inte varför, men grönska och värme och sommarklädda människor får mig sugen på ond bråd död. I fiktiv form, ska tilläggas.
Doom and gloom
Säga vad man vill om vädret men söndagens passade min sinnesstämning. Det vräkte ner. Regn alltså. Passade mig fint eftersom jag fick en ursäkt att stanna hemma. Besvikelse hanteras bäst i ensamhet. Framför datorn. Jag har spelat Facebookspel, twittrat och redigerat foton. Och frossat i ond bråd död på tv.
Vad gäller källan till mitt urusla humör har jag inte en aning om vad jag ska göra. Det retar mig att jag inte insåg att det här skulle hända. Det är ju inte som det inte har hänt förut och någon gång borde jag lära mig.
Fotona tog jag på Styrsö i lördags. Jag är inne på tegel just nu.
Dåligt väder, uselt valdeltagande
Jag måste börja kolla upp på himlen innan jag går ut. När jag gick ut i förmiddags hade jag inte en tanke på vädret. Jag förutsatte att det var fint och lämnade skinnjackan hemma. Men det var ju för sjutton kallt. Och blåsigt och regnigt. Min stackars munkjacka gav inte mycket skydd. När jag kom hem en timme senare var jag frusen och blöt.
Jag glömmer alltid vad för slags land jag lever i. Det här är Sverige. Maj betyder inte nödvändigtvis varmt.
I eftermiddags när jag gick och röstade i landstingsvalet var jag bättre klädd. Skinnjacka ovanför munkjackan alltså.
I vallokalen var det ganska tomt. Utanför ännu tommare, inga funktionärer som delade ut valsedlar. Enligt gp.se var valdeltagandet uruselt, ca 43 %. Jag funderade på hur mycket vädret spelade in. Regn och blåst inbjuder inte till söndagspromenad i demokratins tjänst. Men vädret brukar inte vara på topp i september heller och då ligger valdeltagandet på uppemot det dubbla. Omval verkar helt enkelt inte så intressant, särskilt inte omval till regionfullmäktige. Vilket egentligen är underligt med tanke på vilken stor fråga som framför allt sjukvården är.
Det är verkligen synd att inte fler gick och röstade. I ett avseende har vi faktiskt de politiker vi förtjänar.
Vår vår vår!
Nu har jag invigt våren på allvar. I eftermiddags gick jag ut och satte mig på gården. Med mig hade jag en mugg kaffe och min (sällsynt försummade) dagbok. Vädret var härligt, lagom varmt. Jag skrev dagbok och pratade med grannar och njöt av tillvaron. Under en avstickare till 7-Eleven för att fylla på nikotinförrådet – mitt senaste försök att sluta röka totalhavererade under konferensen förra veckan – fotograferade jag.
Särskilt mycket sajtbyggande har det inte blivit de senaste dagarna. Inspirationen tog slut i lördags. Däremot har jag jobbat lite på sajten jag gjorde tidigare i år, lagt in ett par Facebook-funktioner. När jag googlade runt hittade jag dessutom några bra tips om WordPress.
Nu ska jag gå igenom fotona jag tagit de senaste dagarna, i väntan på att WordPressinspirationen kommer tillbaka.
Vår!
Inget mer sånt här, tack
Visst. Det är svinkallt ute. Börjar det regna nu faller det troligtvis ner som snö. Men ändå. Det är vår.
I går såg jag de första utslagna krokusarna. Och är jag vaken tillräckligt långt in på natten hör jag massa fåglar gasta som inte hördes för en månad sedan. Och i natt går vi över till sommartid.
Det sistnämnda kunde de ha hoppat över för min del. Jag gillar mörker. Fattar inte poängen med ljusa kvällar.
Fler vårtecken: folk har börjat dumpa vinterkläderna. Själv har jag grävt fram skinnjackan jag köpte på loppis i höstas. Och ett par svarta sneakers. Adjöss till vinterjacka och vinterkängor.
Snart åker den stickade halsduken samma väg.
För att fira köpte jag ett par converse-kopior i fredags. Kostade 200. Det har jag råd med.
Kyla och deadlines
Jaha ja. Efter några timmars letande efter lämpliga wordpressteman – jag håller på att sätta upp en liten sajt – går jag och lägger mig för några timmars välförtjänt sömn. Vaknar fem timmar senare, stapplar ut i köket för att göra kaffe och kastar en sömnig blick ut genom fönstret. Och ser att världen är vit igen. Det har snöat. Mycket, att döma av utsikten från mitt fönster.
Visst. Det har inte undgått mig att det har varit ovanligt kallt på sina håll senaste dagarna. Karesuando hade -41 i går natt. Men jag hade hoppats att Göteborg genom något slags vädergudomligt ingripande skulle undantas när vintern åter kopplar järngreppet över landet. Men inte.
Nåväl. Jag har ändå inte tid att gå ut de närmaste dagarna. Jag har en deadline. Nej, tre. Den ovan nämnda sajten. Dessutom ska jag åstadkomma en enkät och en rapport. Varken sajt, enkät eller rapport är mina egna. Jag behöver inte fundera på huvuddragen i innehållet. Mitt jobb är att presentera innehållet. Få det snyggt, lockande, lätttillgängligt, begripligt.
Får se om jag lyckas. Framför allt: få se om jag lyckas hålla mina deadlines.I går spenderade jag sex timmar på att rädda innehållet på min stationära dator. Jag var under tidspress redan innan, ett hotande hårddiskhaveri var det sista jag behövde. Lika bra jag börjar jobba.
För övrigt: jag vill aldrig aldrig aldrig flytta till Karesuando. Eller Nikkaloukta. Där var det -41 i natt. Brrr-r.